Fintech-bolaget Tink lärde sig en rejäl hemläxa med bygget av hemsidan, har tagit hem all utveckling ska nu börja sälja aggregerade användardata. Tink har varit i gång i tre år. Vd Daniel Kjellén tycker att företaget har kommit "jättelångt" sedan han och kollegan Fredrik Hedberg startade bolaget 2012. – Vi satte två personer på ett kontorsrum och tyckte något var fel. I dag har vi över 300 000 registrerade användare. De använder tjänsten och säger bra saker om den. Tink är en tjänst med vilken användarna ska kunna hålla koll på ekonomin genom att alla användarens transaktioner loggas, kategoriseras och analyseras automatiskt. Tink levererar även kontroll på användarens personuppgifter och varnar för id-kapning. Affärsidén är inte helt gjuten än. Det viktiga har för Tink har varit att får appen distribuerad. – Nu skapar vi första hand kundvärden genom att hålla reda på och ge en samlad översikt över alla användarens transaktioner, från tuggummiköpet på 3 kronor till avbetalningen på bostadslånet på 300 000 kronor. Tanken är att skapa tjänster av analyserna, som stöd till användare som har fått försämrad ekonomi. Det kan röra sig om "en av tusen" användare. Det kan också handla om att hjälpa kunderna göra bättre affärer, genom att till exempel byta elbolag. – Allt handlar om att hantera data på ett så smart sätt som möjligt för att ge tillbaka till användarna. Kan vi spara pengar åt kunderna kan vi ta en cut på det. En ytterligare del av affärsidén är att sälja vidare aggregerade data...
If, Hemfrid och Pressbyrån är tre företag som har vitt skilda affärsmodeller, men för alla tre har webbsidan en central roll i kundkommunikationen och sökmotoroptimering, seo är ett effektivt men begränsat sätt att öka trafiken. Beaconomist har pratat med de sajtansvariga på de tre sajterna om hur de drar till sig trafik. Försäkringsbolaget If är väletablerat och resursstarkt. Tv-reklam och banners är viktiga sätt att driva trafik men Johan Maxe som är digitalchef på företaget betonar vikten av relevant innehåll på sidan för att skapa synlighet. Vilket syfte fyller sajten i Ifs affärsmodell? – Sajten är väldigt central. Det är ofta där kundresan börjar. Det finns vanligtvis en växelverkan mellan offline och online genom hela kundresan, men vi försöker möta kunderna i de kanaler användarna vill kommunicera med oss i. Ifs webbsida är byggd i Sharepoint och Episerver. För analys och uppföljning använder försäkringsbolaget huvudsakligen Celebrus och Tableau. Hur drar ni trafik till sidan? – Mycket trafik kommer automatiskt av att If är ett välkänt varumärke och vi försöker fokusera på att ha ett relevant innehåll på vår sajt för att skapa så stor organisk synlighet i sökmotorerna som möjligt. Vi köper också Adwords och använder oss av banners. Hur gör ni för att nå rätt målgrupp? – Vi har ju en väldigt bred målgrupp. Vi vill nå dem som står inför stora livshändelser som att skaffa barn och köpa bil eller hus. Därför gäller det att finnas på de sajter där exempelvis bostäder och bilar säljs. Hur påverkar det...
När riskkapitalbolaget EQT, lanserar sin nya, digitala hotellkedja HTL, är förebilden flygbolag som SAS och taxiföretag som Uber förebilden snarare än andra hotellkedjor när det gäller att skapa de rätta användarupplevelsen. HTL öppnar just nu sitt andra hotell i Stockholm, på Upplandsgatan. Lanseringskampanjen säger en hel del om vad hotellet vill vara. Kampanjen går ut på att användare kan paxa ett av tio hotellrum under en minut. Därefter blir rummet tillgängligt för andra besökare att ta. Den som har rummet vid ett givet klockslag vinner en hotellövernattning. HTL försöker ligga i framkant med design av Concept Stockholm och rum som trots att de knappt rymmer sängen är försedda med åtta eluttag, usb och tv-skärmar som kan anslutas trådlöst till dator och mobil. Besökarna kan checka in i förväg via mobilen och kan också använda mobilen som dörrnyckel. Någon reception finns inte på hotellet, men skenet bedrar, hotellet är bemannat dygnet runt, men tanken personalen ska ägna sig åt att välkomna gästerna i stället för att sitta bakom en disk. Gül Heper är affärschef för HTL. Hon har aldrig jobbat på hotell förut. Men väl på Nespresso, Absolut och på byråsidan. – Jag kommer in för att skapa något som inte finns tidigare i branschen. Nu sköter hon lanseringarna av HTLs hotell med en kollega. Hon har just uppdaterat tv-skärmarna med nytt innehåll via molnet. Det gör hon med några knapptryckningar. Tv-skärmarna rymmer även den för hotell så obligatoriska stadsguiden. HTL låter bloggare, som Maria Soxbo, och andra personligheter, skriva guiderna....
Teknikjättar som Samsung formerar strategier och bygger olika plattformar för internet of things, apparater som kommunicerar med varandra. "Vi pratar hellre om kunder", säger Electrolux projektledare för Internet of things, David Cronström. Han betonar att internet of things är en viktig fråga för Electrolux, som är en av världens absolut största tillverkare av vitvaror. – Jag är inte den enda som jobbar med frågan här. Min roll är att globalt hålla koll på vilka innovationsmöjligheter vi har över hela linjen. Det börjar alltid med en konsumentinsikt, som vi översätter till en upplevelse som vi försöker förverkliga med teknik. Vad visar era konsumentinsikter? – Vi har en approach där vi försöker leverera produkter, tjänster och tillbehör som ska lyfta konsumentens upplevelse av sin matlagning men också göra det lite lättare att leva miljövänligt, snålt och hållbart. Internet of things, är en möjliggörare till det. Vi ser internet of things som en stor trend och en möjlighet för våra varumärken att leverera nya värden på nya sätt till våra kunder. Dock har inte Electrolux lagt någon koncernstrategi för internet of things. – Vi tror att det är viktigare att fokusera på tjänsterna. Sedan jobbar vi med teknik och standarder som ska vara lätta att använda. Idag finns proprietära initiativ som innebär att konsumenterna måste köpa sina produkter från en och samma leverantör, det faller på sin egen orimlighet. För att får till en standard där olika leverantörers apparater kan tala med varandra, har Electrolux varit med om att bilda Allseen Alliance med 170 andra företag, för ett...
Branschorganisationen Svensk Energi har tagit fram en spelapp i samarbete med digitalbyrån Sticky Beat. Syftet är att bygga självförtroende och stolthet inom elindustrin. Den 1 oktober lanserades mobilspelet Drivkraft. Det går ut på att Sverige ska elektrifieras och lysas upp, pusselbit för pusselbit, landskap för landskap. Användarna med bäst elkunskaper och vassast strategi vinner. Spelet är en del av projektet Ladda Sverige som Svensk Energi driver för att skapa stolthet bland energibranschens medarbetare. – El är något som de allra flesta tar för givet, även de som jobbar med el. Vi vill göra branschen uppmärksammad på vilken bra jobb de gör. Det går att se saker på olika sätt, antingen hugger man sten eller så bygger man en katedral. Med gemensamma krafter ger vi faktiskt Sverige liv och det är himla coolt. Många glömmer nog att de tillhör Sveriges mest oumbärliga bransch, säger Malin Thorsén, projektledare för Ladda Sverige på Svensk Energi. Anledningen till att Svensk Energi valde att förmedla budskapet med just ett spel var att göra budskapet så lättillgängligt och roligt som möjligt. – Alla bär på mobiler och kan snabbt ladda ner appen. Ett spel kändes som en givet mediekanal för att kommunikationen skulle bli både kunskapsgivande och underhållande. Vad har ni för mål för användandet av appen? – Vi hoppas att 30 000 medarbetare i branschen kommer att prova appen. Vårt första mål är att få 3 000 nerladdningar, alltså10 procent. Redan i fredags, tre dagar efter lanseringen, hade 400 personer laddat ner spelet. Finns det...
Marknadsföringstjänsten Haaartland (ja, det ska vara 3 x A) står inför lansering i november. Niklas Lohmann, vd för företaget, berättar hur tjänsten är tänkt att revolutionera marknadsföringsbranschen. Haaartland startade för drygt 1,5 år, då grundarna ansåg att det saknades ett verktyg till rikta marknadsföring exakt. Tjänsten går ut på att låta algoritmer gå igenom miljontals sociala dialoger och innehåll för att kartlägga specifika målgruppers aktiviteter och samtal på nätet. – Det handlar om att förstå marknadsnischer, frågeställningar, så kallade influerare, språkbruk och kanalpreferenser så att företag och organisationer ska kunna styra sin marknadsföring dit där den är mest relevant, säger Niklas Lohmann, vd för Haaartland. Tanken är att marknadsförare ska låta big data avgöra valen av format, kanal, hashtags, publiceringstidpunkt, språkbruk och influerare. – Komplexiteten inom marknadsföring har fullkomligt exploderat med allt det digitala. Alla ner till enmansföretaget har plötsligt råd att marknadsföra sig. Det är ett jätteskifte som pågår just nu. Big data, machine learning och andra teknologier kan därför vara extremt användbara för användaren. Just nu behandlar Haaartland innehållet som finns i sociala kanaler. Inom kort ska tjänsten också kunna gå igenom öppna data så som bloggposter, diskussionsposter och artiklar. Hur ser affärsmodellen ut? – Vi har en freemium-modell, där användarna börjar gratis och fortsätter gratis om de så önskar. Men vi kommer att addera premiumtjänster framöver. Finns det en risk att företag tappar intresset efter bara en sökning då de fått nys om var kunderna befinner sig? – Haaartland är till för att man ska lära sig...
Det svenska startupbolaget Charity Storm har byggt en plattform som ska förenkla ideella organisationers insamling av pengar. Adam Hasslert, grundare av företaget, berättar hur det fungerar och om utmaningen att hitta ideella affärsänglar. Charity Storm har utvecklat en digital betalningsplattform för privatpersoner, ideella föreningar och hjälporganisationer som samlar in pengar. På Charitystorm.org kan vem som helst starta en egen insamling genom att registrera ett konto och ange vilken SMS-kod som ska användas av personerna som skänker pengar. Hittills har 463 insamlingar ägt rum på sajten och totalt 2 890 739 kronor har samlats in. Charity Storm driver även sajten Föreningsinsamling.se. Den är avsedd för föreningar och organisationer, men fungerar i stort sett på samma vis som Charitystorm.org med undantag för att användaren anger ett postgironummer istället för ett bankgiro. – Vi har ett skript för Facebook som gör att användarna kan skapa ett Facebook-event via våra system. Då kan de lätt marknadsföra sina insamlingar samtidigt som andra kan följa dem. När vi räknat på vilken räckvidd eventen får på Facebook har vi kommit fram till att den ökar ungefär hundra gånger för varje enskild person som bjuds in, säger Adam Hasslert, en av grundarna till Charity Storm. Företagets affärsmodell går ut på att sälja plattformen till föreningar och organisationer som inte själva har råd att utveckla egna betalningssystem. Charity Storm har skapat ett API som gör att fronten av sajten kan särskiljas helt och hållet från betalningsplattformen. Hjärt- och lungfonden har gått i bräschen och implementerat plattformen på sin sajt....
De fackliga organisationerna Unionen, Jusek, Ledarna och TCO berättar hur de jobbar med egna kanaler för att få maximalt genomslag. Och inte minst hur de jagar nya medlemmar i nya kanaler. Unionens egna digitala kanaler utgörs av sociala medier, hemsidor och en sajt kopplad till medlemstidningen Kollega. Huvudsajten Unionen.se riktar sig primärt till medlemmarna. Innehållet är informationstungt. Tanken är att kunna besvara de frågor som besökarna har. På sajten finns även material som pressmeddelanden och kontaktuppgifter. På Unionenopinion.se driver fackföreningen en blogg för att sprida sina åsikter och reflektioner om samhället i allmänhet och arbetslivet i synnerhet. Sajten Kollega.se är en digital version av medlemstidningen Kollega. Där kan besökarna ta del av nyheter om arbetslivet samt tips och råd om hur de kan förbättra sina arbetsförhållanden. – Innehållet i våra sociala kanaler produceras av en nätverksredaktion som består av sakkunniga på olika håll i organisationen, fackliga rådgivare, kommunikatörer och vår pr- och opinionsbildningsverksamhet. Totalt är det cirka 20 personer som på olika sätt arbetar med innehållet i våra digitala kanaler, säger Fredrik Nilsson, marknadschef för Unionen. Unionen har 53 081 följare på Facebook. Där är innehållet en blandning av opinionsbildande och rådgivande material. Twitter (6 886 följare) är främst opinionsbildande och på Linkedin sprider Unionen tips om arbetslivet. På Youtube samlas reklamfilmer med annat rörligt material som till exempel förberedande klipp inför lönesamtal eller information om frågor som Unionen driver i avtalsrörelsen såsom flexpension. Hur mäter ni effekterna av er digitala kommunikation? – Det är helt beroende av syftet. Är målet att...
Appen It’s My Styl är ett fashion community för unga kvinnor. Där kan användarna bygga egna stilprofiler genom att mixa och matcha egna kläder med e-handlarnas och få feedback från andra användare. – Tanken är att man ska kunna dela sin egen stil, inspireras och interagera med kompisarna. Vår grundidé bygger på att tjejer ska kunna uttrycka sin stil utan att behöva lägga upp bilder på kroppen. Men det finns inga regler mot det, säger Felicia Åkerlind, grundare av It´s My Styl. Felicia Åkerlind förklarar att utvecklat It´s My Styl efter att ha sett ett behov för en kanal i landet mellan bloggar och Instagram inom mode. – Många har nog varit med om att få kommentarer som ”get a blog” när de delar sina outfits på Facebook eller Instagram. Målgruppen är modeintresserade unga kvinnor inte folk som jobbar inom fashionindustrin. Felicia Åkerlind beskriver den typiska användaren som en tjej i gymnasiet vars stilikon går på samma skola, inte på någon catwalk i Milano. – Från början var It´s My Styl en renodlad stillapp men i dag är den bredare än så. Våra användare kommunicerar och lägger upp bilder på mer än bara kläder. Vissa använder It´s My Styl för att promota sin blogg. Hur fungerar det? – Man bygger en egen profil, precis på samma sätt som i andra sociala nätverk. Sedan kan man börja följa andra och få egna följare. Vi har en sökmotor i appen som gör att man som användare kan söka på plagg i...
Nordea testade livesändningar som strömmades externt ibland annat TV4 Play, 30 mars – 1 april. Någon fortsättning är dock inte aktuellt. I stället sponsrar Nordea en podd och jobbar med native i Svenska Dagbladet. Live-formatet, som har namnet Fråga Nordea, spelades in av programledarna Carin Hjulström, Pia Sehm och Måns Nilsson via contentbyrån OTW. Någon fortsättning är dock inte aktuellt, berättar Nordeas marknadschef Per Backmann. – Inte som vi planerat nu. Att livesända i externa mediekanaler, var ett annorlunda format som vi var först med. Det innebär en stor organisation, med allt vad det innebär. Då måste vi ha resurser och hitta en relevant kontext. Plattformen Fråga Nordea lever dock kvar, om än i andra sammanhang, bland annat i bankens podd Framgångspodden där Alexander Pärleros, grundare av Mobilio, intervjuar entreprenörer och andra som nått framgång. – I slutet av podden ger vi lite tips och råd. Nordea jobbar även vidare med de inspelade livesändningarna och lägger ut bitar i de egna kanalerna. Det kallar Per Backmann för den tredje fasen i projektet efter research och inspelning. Nordea har utvärderat projektet. – Vi har en massa komponenter att utvärdera, som traditionella mediemätningar över antal visningar, men vi utvärderar också hur olika attribut i varumärket har påverkats och hur varumärket har flyttats. Utfallet har överlag varit gott. Vi är nöjda. Hur länge är det inspelade materialet gångbart? – Så länge frågeställningarna berör, är relevanta och aktuella, kör vi på. Vi har använt klassiska frågeställningar kopplade till bank, om vad man ska tänka...
Rolf van den Brink
Inga lediga jobbannonser.