Anna Korsgren och Pauline Högberg är två Stockholmstjejer. De är också två internationella DJs som byggt sina karriärer och profiler med hjälp av sociala medier. Anna Korsgren, är en av Sveriges mest bokade kvinnliga DJs och har turnerat i både Sverige och utomlands. Hon hamnade i klubbranschen av en ren tillfällighet. När Anna Korsgren studerade på Handelshögskolan i Stockholm började hon arrangera fester i studentkåren och drev även klubb på Stureplan. Snart fick Handels ge vika för musiken och en pr-tjänst på ett skivbolaget Universal. Numera går hon under namnet Anna Cross och livnär sig på skivspelandet. – Jag använder sociala media för att marknadsföra mig och mitt personliga varumärke, men framför allt för att skapa en relation med de som följer mig. Eftersom det inte finns mycket till gräns mellan mitt yrkesliv och mitt privatliv så är jag väldigt öppen och personlig. Jag räds inte att ta ställning i frågor om feminism, politik, hälsa och miljö, säger Anna Korsgren. Hon förklarar att det är viktigt för affärerna att ge en mångfacetterad bild av sig själv i sociala medier. Det gäller att visa följare, klubbarrangörer och företag vem hon är för att väcka intresse och underlätta samarbeten. Anna Korsgren har jobbat med varumärken som Carlsberg, Nike och Philips. Dessutom är hon ett stående namn hos The Yacht Week. – Genom att visa vilka klubbar och fester jag spelar på så får även andra bokare upp ögonen för mig. Samtidigt tycker jag att det är viktigt att visa en annan sida...
It-konsultbolaget Tieto tar nästa steg i sin content-strategi och låter datatidningsförlaget IDG producera, distribuera och marknadsföra ett innehåll som ska skapa nya affärer. Utgångspunkten för samarbetet är nya rön inom marknadsföringen företag emellan, b2b, berättar Erik Johannisson, marknadschef för infrastrukturlösningar på Tieto. – Inköpsprocessen förändras och blir allt mer digital. Samtidigt är det långa processer och vi ska inte bara övertyga en utan 10-15 personer. Undersökningar pekar på att kunderna gör mer research på internet, pratar med kollegor och är otroligt pålästa innan de ens har börjat träffa säljare och företag. 60 procent av beslutsprocessen är avklarade innan kundernas ens träffar en av våra säljare. Här kan content marketing göra skillnad, anser Tieto, som flyttar pengar från traditionell marknadsföring och event. – Då gäller det ju att fylla dessa 60 procent med insikter, thought leadership (en expertroll) och intressant och relvant content för målgruppen och på så sätt påverka, inspirera, influera och engagera målgruppen. Syftet är inte så mycket att prata om våra tjänster. Det kanske vi gör längre fram. I samarbetet med IDG vill Tieto positionera om sig från en leverantör av traditionella it-tjänster till en leverantör av molntjänster inför en målgrupp bestående av beslutsfattare inom främst offentliga sektorn. Tieto valde att anlita ett medieföretag istället för en content-byrå. Ett val som Erik Johannisson förklarar så här: – Vår första utmaning är att skapa content. Men själva har vi inte rätt kompetens och det skulle ta otroligt med tid. Den andra utmaningen är att nå ut med innehållet. IDG...
För ett år sedan startade Johan Söderlund och Henrik Östmark kommunikationsbyrån Association. Byrån erbjuder lösningar inom både pr och content marketing. Här resonerar grundarna kring kommunikationsdisciplinernas sammansmältning och ger sin syn på framtiden. – Vi såg utvecklingen på mediemarknaden och insåg att det behövdes tjänster där man kan kombinera pr med innehåll i egna kanaler. Henrik kommer från pr-hållet och är väldigt teknikorienterad, själv är jag är journalist och har jobbat främst inom feature och livsstil, säger Johan Söderlund. Han förklarar att dagens medieklimat kräver att företagen är flexibla för att lyckas kommunicera effektivt. Eftersom utvecklingen sker snabbt och ingen vet hur morgondagens kommunikation kommer att se ut anser han att det är en stor fördel att kunna arbeta brett. – Jag tror att vi nystartade byråer har det något lättare inför framtiden, vi måste inte styra om någon gammal skuta utan kan förhålla oss till förändringarna i branschen på ett friare sätt. Är det omodernt att vilja göra gränsdragningar mellan pr, content marketing och reklam? – Det är viktigt att kunna definiera de där sakerna för att kunna förklara hur kommunikationen ser ut för någon som är kvar i det gamla. Det kan vara nödvändigt att ställa upp modellen av egna, förtjänade och köpta kanaler när man förklarar strategier för en kund till exempel. Vi jobbar inte med någon köpt media eller traditionell reklam. Johan Söderlund säger att han tror att flera företag gör misstaget att gå från pr till att själv skapa innehåll och räkna med att få...
Aftonbladet startar en nyhetssajten Goda nyheter för enbart positiv rapportering. – Idén till den här sajten kommer ifrån projektet Svenska Hjältar som jag jobbar med. Vi får så många bra stories genom det arbetet som vi vill ta vara på. Sedan är det många som efterlyst en sådan här sajt, säger Nils Franchell, projektledare Goda nyheter. Vilka är era konkurrenter? – Vi ser det inte riktigt så utan har startat den här sajten som ett bra komplement till Aftonbladets vanliga hemsida. Men det ligger i tiden att lyfta positiva nyheter och vi ser att landsortstidningar och veckopress jobbar på liknande sätt. Det finns ett sug efter detta, det märks inte minst på sociala medier då nyheter av det här slaget får stor spridning. Varför tror du att det efterfrågas goda nyheter just nu? – Så här års när helgerna slut så tror jag att folk vill ha det. Ser man på det i ett större perspektiv så kan det nog bero på att världen känns tuffare just nu. Jag vet inte om den är det, men det känns så. Nils Franchell berättar att det är Aftonbladets sociala medier-redaktion som ska jobba med sajten. Katarina Wendelin kommer att driva sajten. Det redaktionella materialet kommer att tas fram både av Aftonbladet och de som arbetar med Svenska hjältar. Hur ser affärsmodellen ut? – Vi hoppas på att sajten kommer att sponsras av en huvudsponsor, än så länge är det inte klart vilken. Just nu inryms detta i den ordinarie budgeten för Aftonbladet. Blickar...
Med drygt ett år i drift har Schibsteds nyhetskanal Omni skaffat en publik på runt 450 000 läsare i mobilen varje vecka. Grundaren Markus Gustafsson berättar hur det går till. – Framförallt handlar det om att göra en bra produkt så att läsarna berättar om den för varandra. Vi har marknadsfört oss lite och har en ruta med utrikesnyheter längst ner på Aftonbladet.se där vi bygger kännedom, men det är framförallt word of mouth som skapar intresset för Omni, säger Markus Gustafsson. Hur många som har laddat ner Omnis app vill han inte berätta. – Men det är bra många. Vi brukar ligga runt femma bland de mest nedladdade nyhetsapparna på App store. Det beror på hur mycket vi annonserar och vissa nyhetshändelserna, attentaten i Paris. Även här är word of mouth väldigt viktigt för oss. Det mest betydelsefulla är hur läsarna uppfattar appen och att vi berättar om den för andra. Våra undersökningar visar att det finns en stor vilja att rekommendera appen för andra. Möjligheten att utveckla en tjänst och app som publiken själva vill sprida, ökar med utvecklingskraft. Det har Omni gott om. Av personalstyrkan på 17 personer utgör tio redaktörer, tre försäljare och fyra fast anställda utvecklare. Det innebär att Omni har kunnat bygga sitt eget system i grunden. – Det är egenutvecklat. Vi har byggt vår app och vårt cms (content management system, publiceringssystem) och ett system som upptäcker nyheter snabbt genom att på några sekunder upptäcker när andra sajter brejkar nyheter. Systemet kan också...
Expressens svar på terrorattacken mot Charlie Hebdo blev en helt tecknad förstasida med en satirteckning av profeten Muhammed på första sidan. Utgivningen var så känslig att den ansvariga utgivaren och chefredaktören Thomas Mattsson lät en imam granska materialet i förväg. Vad fick ni för reaktioner på utgivningen? – Det var ett mycket positivt gensvar på greppet att, som en hyllning till Charlie Hebdos mördade tecknare, faktiskt rita hela förstasidan. Vi fick också stort stöd för publiceringarna av själva karikatyrerna, men dem var vi ju inte ensamma om att återge, Thomas Mattsson. Fick du några särskilda reaktioner från den muslimska delen av befolkningen? – Nej, men det är viktigt att påminna om att teckningarna sattes in i ett mycket seriöst sammanhang och i Expressen analyserades av en imam och tre professorer om islamologi. Det var en publicering, menar jag, i klassisk folkuniversitetsanda. Har ni mottagit hot efter publiceringen? – Jag kommenterar inte sådana frågeställningar. Expressen var ensam om att publicera bilden på framsidan i svensk press, hur ser du på det? – Jag vet inte om det är en korrekt beskrivning, jag konstaterar bara att ett stort antal medier runt om i världen publicerat teckningarna och mitt beslut att göra det grundades på det stora allmänintresset, det exceptionella nyhetsvärdet samt värdet av att manifestera pressfriheten. Aftonbladet valde en helt annan väg och valde att inte publicera bilderna, förrän dagen efter på undanskymd plats. Kommentar? – Det har jag ingen synpunkt på, det är snarast omöjligt att recensera utgivarbeslut om man inte...
På fredag lanserar Jordbruksverket ersättaren till sajten Matlandet.se som skrotas efter att regeringen lagt ned projektet. Istället bjuds det Hjälmargös och tunnbröd (Dalarna/Hälsingland) på Grand Hôtel i Stockholm, 12 december, när sajten Smaka Sverige lanseras som ersättare till Matlandet.se. Sajten har utvecklats av webbyrån Consid. Sajten är en del av ett större informationsprojekt som är utlagt på Jordbruksverket för totalt 1,5 miljoner kronor under 2014. – Vi ser sajten som ett sätt att tillhandahålla information som ska stärka matproduktionen och förbättra destinationsmarknadsföringen oavsett politik, säger Elisabet Bjelke, kommunikatör på Jordbruksverket.
Charlotte Henriksson, vice vd på Matter, berättar om strategin för de sociala kanalerna i Made by Sweden-kampanjen. Volvo släppte reklakkampanjen Made by Sweden i slutet på januari. Att det är reklambyrån Forsman & Bodenfors som står bakom den känner många till. Men att det är contentbyrån Matter skött kampanjens sociala kanaler är inte lika känt. – Vi jobbade väldigt nära reklamteamet på Forsman & Bodenfors och Volvos marknadsavdelning, kommunikationens effekter blir ofta starkare om alla aktiviteter integreras på ett bra sätt. Arbetet gick ut på att skapa ett samspel mellan alla kampanjens aktörer i sociala medier,säger Charlotte Henriksson, vice vd och producent på Matter. Matter tog fram en så kallad redaktionell aktiveringsplan så att alla som var involverade skulle kunna följa strategin över budskapets spridning. Det vill säga att kommunikationen gick ut med rätt tajming i både Volvos egna kanaler, återförsäljarnas och inte minst i Zlatan Ibrahimovićs kanaler. – För att människor ska börja prata och bli intresserade så räcker det inte med att göra ett avslöjande. Det är bättre om man kan skapar en situation där det börja bubbla på lite olika ställen. Det gäller att ge folk ledtrådar som matchar varandra så att man börjar undra vad som håller på att hända. På det viset blir målgruppen engagerad och vill själv knäcka kampanj-nöten. Tre veckor innan kampanjen lanserades släpptes det "teasers", i form av bland annat 15 sekunder långa filmer, för att ge en hint om vad som var på gång. Redan då visade det sig att det fanns...
Maud Lindholm är journalist, i dag på Spoon men tidigare på SvD. Här beskriver hon hur arbetslivet förändrats efter flytten från nyhetsredaktion till contentkontor. Maud Lindholm skriver för Svenska Dagbladets resebilaga. Tidigare var både den och hon en del av tidningens redaktion. Men för ett år sedan hamnade produktionen hos contentbyrån Spoon Publishing. Maud Lindholm berättar om kontraster och likheter mellan content och tidningsvärlden. Vad är egentligen skillnaden på att vara "content-journalist" och journalist? – Många klassiska nyhetsreportrar drivs av att avslöja fel och fusk. Då är det ofta företag och organisationer som man granskar. Journalistik inom content marketing sker med samma metoder men på en annan bevekelsegrund. Vissa journalister skulle nog ha svårt att jobba med content eftersom att det kräver att man anpassar sig efter det företag man representerar, säger Maud Lindholm. Hur fungerar det med journalistiska riktlinjer i contentvärlden, ser de likadana ut? – När SvD la resebilagan hos Spoon så skrevs det in i kontraktet att alla pressetiska regler ska följas. Arbetet sker enligt samma principer som på redaktionen. De direktiven gäller så klart inte alla contentprodukter utan beror på uppdragsgivaren. Hon fortsätter: – Den redaktionella kvaliteten på innehållet håller en väldigt hög nivå, det går inte att slarva på det området. När det gäller traditionella kundtidningar går arbetet ut på att använda journalistiska metoder och ett noggrant hantverk för att främja företag. Kvaliteten är en förutsättning för att få nya kunder. Maud Lindholm förklarar att många företag har expertkompetens men att de saknar den journalistiska förmågan att kunna förmedla och presentera kunskapen, för dem är det viktigt att contentbyråer som Spoon finns. I...
I Brandskyddsföreningens nya kampanj gör de om en tunnelbanevagn till ett nerbrunnet kök. Cecilia Uneram, brandingenjör på Brandskyddsföreningen, berättar om kampanjen och contentbyrån bakom den. Julen är en period med förhöjd brandrisk och julafton den dag på året som det brinner mest i Sverige. Syftet med Brandskyddsföreningens julkampanj, som gjorts tillsammans med contentyrån Snick Snack, är att uppmana människor om att det borde finnas tre stycken B (brandvarnare, brandfilt och brandsläckare) i alla hem. Centralt i kampanjen är en omgjord tunnelbanevagn på den gröna linjen i Stockholm, som hjälp av fotorealistiska illustrationer klätts för att likna ett julstökigt kök. På den ena sidan av vagnen visas köket med flera riskfaktorer, på den andra sidan ser man hur samma kök skulle se ut efter en eldsvåda. – Vi kom fram till den här idén eftersom vi vill väcka uppmärksamhet i en miljö som påminner om människors vardag. Genom att foliera insidan av en tunnelbanevagn fick vi möjlighet att ge resenärer illusionen av att befinna sig i olika stadier av ett nedbrunnet kök, säger Cecilia Uneram, brandingenjör på Brandskyddsföreningen. Anledningen till att tunnelbanan fick bli loket för kampanjen var att Brandskyddsföreningen ville nå en bred målgrupp. I kollektivtrafiken har människor en ledig stund och där rör sig folk i alla åldrar. Tanken är att julkampanjen ska vara rikstäckande. Föreningen hoppas att resenärer från hela landet som kommer att se vagnen då många besöker till Stockholm för att julshoppa. – Istället för en kampanjsida valde vi att låta Brandskyddsföreningens webbplats vara det digitala fönstret....
Rolf van den Brink
Inga lediga jobbannonser.