"Idag håller Riksdagens skatteutskott ett seminarium om punktskatten på tobak. Ett enigt utskott har nu bekräftat det som Tobaksleverantörsföreningen sagt i flera år: underlaget för att beräkna tobaksskatten har varit undermåligt. De så kallade beräkningskonventionerna, som används för att ta ställning till tobaksskatten, har varit bristfälliga och lett till ökad smuggling och minskade skatteintäkter. Om vi på allvar ska få bukt med dessa problem krävs en förändrad syn på hur tobaksskatten räknas fram.
Det har funnits inbyggda problem i de metoder som använts av finansdepartementet för att beräkna utformningen av tobaksskatten. Att beskatta tobak har blivit ett politiskt verktyg, och man har därför missat vilka konsekvenser olika förändringar fått för illegal införsel såväl som för skatteintäkterna. Det har dock visat sig, att höjningar av skatten på cigaretter inte fått avsedd effekt.  Intäkterna till statskassan har inte alls blivit så stora som man förutspått. Skatteutskottet skriver också i rapporten om vikten av att ”undvika att en framtida punktskattehöjning resulterar i fallande skatteintäkter”. Vidare skriver man att: ”Risken är dessutom att den oregistrerade konsumtionen inte faller i samma takt, vilket i så fall riskerar att påverka folkhälsan negativt, samt att staten inte får förväntad kompensation för de samhälleliga kostnader som alkohol- och tobakskonsumtion medför.”
 
Skatteutskottet konstaterar också att modellerna för att räkna ut skatten på snus har varit felaktiga. I media har det framställt som att snus behandlats orättvist på bekostnad av cigaretterna, och att höjningarna varit negativa för folkhälsan. Men tvärtom har det visat sig att ”snusskattehöjningarna varit mer effektiva i betydelsen att de ger svagare beteendeeffekter än cigarettskattehöjningarna”. Detta betyder att konsumenter inte alls är så känsliga för skattehöjningar som man trott då det kommer till snus. Redan i dag skattas cigaretter tre gånger så hårt som snus, även om medias rapportering ibland har tytt på motsatsen. De höga skattesatserna på cigaretter innebär ett incitament för den illegala handeln. Precis som skatteutskottets konstaterar är det därför viktigt att vid planering av framtida skattehöjningar ta hänsyn till risken för ökad andel illegala cigaretter. Att andelen smuggelcigg ökar gynnar varken statens intäkter eller folkhälsan. Särskilt inte eftersom det går att ifrågasätta om ålderskontroll sker vid illegal försäljning.
 
Det tycks som att det är en delikat balans mellan olika intressen. Hur kombinera folkhälsoambitioner med kampen mot smuggling och statens behov av intäkter? Men svaret är enkelt, och är det vi sagt i flera år: skatten ska beräknas på en stramare, finanspolitisk grund och utifrån tillgänglig vetenskap. Det betyder att man tar hänsyn till beräkningskonventioner, priselasticitet och den illegala handeln och sätter skatten därefter. Genom att ha en förutsägbar höjning varje år med hänsyn tagen till dessa faktorer blir hela systemet förutsägbart; för tillverkare, statskassan, återförsäljare och konsumenter.
 
Ingenting gynnar den illegala handeln mer än politiskt motiverade punktskattehöjningar som inte tar hänsyn till rådande vetenskap. Samtidigt leder det till felaktiga prognoser för skatteintäkterna som i efterhand måste revideras och skrivas ner. Från Tobaksleverantörsföreningens perspektiv, vars medlemsföretag tillverkar båda snus och cigaretter, har vi ingen anledning att favorisera en tobaksprodukt på bekostnad av en annan. Däremot kan vi konstatera att såväl vetenskapen som skatteutskottet nu säger att tobaksskatten måste beräknas på ett nytt sätt, där större hänsyn tas till skatteintäkter och illegal införsel. Nu är det upp till finansdepartementet och regeringen att ta till sig av detta då framtidens skatt på cigaretter och snus utformas."
 
Martina Elfgren Lilja, vd Svenska Tobaksleverantörsföreningen