Det finns medier som sätter en ära i att inte söka bidrag från staten. Jag tänker främst på Dagens Nyheter under ledning av chefredaktören Peter Wolodarski. Tidningen har en uttalad princip att inte ta emot statsbidrag. Då kan också Peter Wolodarski och Dagens Nyheter röra sig helt fritt i diskussionen om hur public service ska finansieras och organiseras, vilket också sker.
Dagens Nyheter gjorde en vinst på 240 miljoner kronor.

Peter Wolodarski kan kosta på att i den egna tidningen skriva:

”Vår ekonomi är stark och vi har därför inga planer på att söka de där stöden. Journalistikens roll är att lysa upp samhället. Det stärker vårt oberoende från det politiska systemet att inte ta emot bidragen, även om vi formellt har rätt till dem”.

Detsamma gäller Dagens Industri. Inga statsbidrag. Skam vore väl annat. Bonnier News Business där Dagens Industri ingår, gjorde en vinst på 215 miljoner kronor år 2023.
Dagens Nyheter.

Annat är det med koncernkollegan Expressen. Tidningen omsatte 2023 1,41 miljarder kronor och gjorde en vinst på 33 miljoner kronor.  Expressens chefredaktör Klas Granström är lyrisk i pressmeddelandet där resultatet presenteras:

”Vi hade ett fantastiskt nyhetsår, där vår breakingredaktion stod på tå och våra avslöjanden skakade om. Samtidigt har vi också gjort mycket stark berättande journalistik. Att dessutom öka vinsten under de tuffa ekonomiska förutsättningarna är en stor framgång”.

Likväl söker tidningen flera typer av stöd.

En annan tidning som vill vara med och slåss om det statliga mediestödet à 1 miljard kronor är Aftonbladet som bemannas flera medarbetare med hög profil i debatten som kulturchefen Karin Pettersson, den politiska chefredaktören Anders Lindberg och den biträdande chefredaktören Martin Schori.

Ägarkoncernen Schibsted, där även den bidragssökande tidningen Svenska Dagbladet ingår, omsatte under 2023 närmare 4 miljarder kronor, alltså fyra gånger mer än hela det svenska mediestödet. Vinsten landade på 280 miljoner kronor.

Självklart har dessa miljardmedier samma rätt att söka statliga bidrag som medier som Radio Krokom och Folkbladet Västerbotten. Men de har också råd att avstå, och på så sätt öppna för andra medier som bidrar till den mångfald stödet är avsett att garantera.

Utöver det vill journalistik, och ska, vara fri. Då kan det första som dyker upp inte att vara att söka statsbidrag. Det borde vara den allra sista utvägen.

Public service är dock ett nödvändigt undantag.

Särskilt medier med förkärlek att skjuta i sank, SR och SVT, som Kvartal kunde ju ta sig en funderare över vilken grad av hyckleri de ägnar sig åt när de söker mediestöd. Andra medier, som Altinget, Bulletin och Aktuellt i Politiken ligger nära den politiska makten och då är det underligt att det verkar så lätt att fylla i ansökan om skattefinansierat bidrag.

En hård kritiker till de stora mediernas bidragsansökningar är Andeas Gustavsson, chefredaktör Dagens ETC. I ett säljbrev skriver han:

”Miljardomsättande, intensivt vinstutdelande koncerner ska få hjälp av staten med att ge ut tidningar som inte bara bär sig själva utan också gör ägarna stadigt rikare? Det är utomordentligt pinsamt bara att de har mage att söka”.

Han talar minst sagt i egen sak: Dagens ETC brukar plocka ut minst 20 miljoner i mediestöd per år. Under 2022 gjorde bolaget en vinst på 4,4 miljoner kronor.  Då lägger Dagens ETC det mesta av sitt material, till skillnad från Aftonbladet och Expressen, sitt material bakom en betalvägg, hur nu det skulle gynna mediemångfalden.

Dagens ETC ingår, liksom Expressen och Aftonbladet, dessutom i en koncern med olika gungor och karuseller och torde kunna välja att avstå från att söka statsbidrag och slippa ge sig ut i en enögd debatt om mediernas stöd.

Ja, Dagens Opinion fick statsstöd under pandemin med cirka 50 000 kronor, men det skaver som fan.

För att travestera den förra statsministern (s) och nuvarande Swedbank-ordföranden och pa-konsulten Göran Persson – medier som får bidrag är icke fria.

Rolf van den Brink, ansvarig utgivare, Dagens Opinion

rolf@dagensopinion.se