När inte politiken lyssnar på branschen och när branschorganisationerna inte ger tydliga besked, skapas osäkra lagar som kan bromsa Sveriges tillväxt. Det gäller inte minst Uthyrningslagen som påverkar it-branschen, skriver Peter Hellgren, vd och Caterina Franceschi, företagsjurist och regionchef på Consid.
Varför är public affairs-bolagens kunder oftast hemliga i Sverige, när allt fler OECD-länder inför öppenhetskrav? Det är huvudämnet för min artikel i Svenska Dagbladet, som Daniel Claesson och Petter Andreasson kritiserar. Men de argumenterar inte kring frågan om öppenhet eller ej, utan angriper åsikter som jag inte uttryckt. Självklart har alla aktörer en rätt att försöka påverka beslut. Det är ett problem att möjligheterna ser olika ut beroende på hur stora ekonomiska resurser man har, men att argument kommer fram är i grunden bra för beslutsprocesser. Jag konstaterar i min debattartikel att konsultbolag kan spela en positiv roll för detta. Däremot är hemlighetsmakeriet kring public affairs bekymmersamt. Demokratin och samhällsekonomin fungerar bättre när påverkansarbete sker öppet, konstaterar EU, OECD och Europarådet. Det kan också minska risken för en negativ bild av public affairs-branschen, något som seriösa bolag vinner på. Öppenhet handlar inte bara om att berätta för dem man träffar vilka kunder man har. Inte heller enbart om vilka möten med beslutsfattare som ägt rum, även om ett sådant register skulle vara ett steg framåt. Politiker, journalister och allmänhet behöver också känna till det påverkansarbete som pågår med andra medel, som kartläggning av det politiska landskapet, sociala mediekampanjer, beställda opinionsundersökningar, och iscensatta nyheter. Alltmer med hjälp av stora data och artificiell intelligens. Kemikaliefrågorna är ett sådant exempel. Naturligtvis ska bolagen föra fram sina argument kring EU-lagstiftning. Däremot har det ett värde att veta hur stora kampanjerna är och vad de syftar till. I Sverige är detta inte möjligt, inte heller...
Den tidigare Aftonbladetskribenten Mats Engström skriver om lobbying på SvD Debatt 30 november. ”Artikeln är ett hopkok av populism och förvirrade tankar som inte stämmer med dagens verklighet. Risken är att det han vill se begränsar demokratin”, anser Daniel Claesson och Petter Andreasson på pr-byrån Andreasson Public Relations.
För ett tag sedan uppdagades det att elever på Nipanskolan i Sollefteå övade svordomar på spanska. Enligt Anders Nordlander, kommunikationsansvarig på Minervaskolan i Umeå, väcker det en större debatt om att skolans uppdrag inte är att normalisera ett språk som sänker ribban för god kommunikation.
För att stärka Sveriges konkurrenskraft och bygga en inkluderande arbetsplatskultur krävs det att näringslivet på allvar börjar se neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) som en tillgång snarare än ett hinder’, skriver Filippa Ahlcrona, jämställdhetsansvarig (head of Q)på Consid. I begreppet NPF inkluderar Consid bland annat ADHD, ADD, autismspektrat, aspberger, tourette, OCD, dyslexi, språkstörning och intellektuell funktionsnedsättning.
Rolf van den Brink
Inga lediga jobbannonser.