Varför är public affairs-bolagens kunder oftast hemliga i Sverige, när allt fler OECD-länder inför öppenhetskrav? Det är huvudämnet för min artikel i Svenska Dagbladet, som Daniel Claesson och Petter Andreasson kritiserar. Men de argumenterar inte kring frågan om öppenhet eller ej, utan angriper åsikter som jag inte uttryckt.
Självklart har alla aktörer en rätt att försöka påverka beslut. Det är ett problem att möjligheterna ser olika ut beroende på hur stora ekonomiska resurser man har, men att argument kommer fram är i grunden bra för beslutsprocesser. Jag konstaterar i min debattartikel att konsultbolag kan spela en positiv roll för detta.
Däremot är hemlighetsmakeriet kring public affairs bekymmersamt. Demokratin och samhällsekonomin fungerar bättre när påverkansarbete sker öppet, konstaterar EU, OECD och Europarådet. Det kan också minska risken för en negativ bild av public affairs-branschen, något som seriösa bolag vinner på.
Öppenhet handlar inte bara om att berätta för dem man träffar vilka kunder man har. Inte heller enbart om vilka möten med beslutsfattare som ägt rum, även om ett sådant register skulle vara ett steg framåt.
Politiker, journalister och allmänhet behöver också känna till det påverkansarbete som pågår med andra medel, som kartläggning av det politiska landskapet, sociala mediekampanjer, beställda opinionsundersökningar, och iscensatta nyheter. Alltmer med hjälp av stora data och artificiell intelligens.
Kemikaliefrågorna är ett sådant exempel. Naturligtvis ska bolagen föra fram sina argument kring EU-lagstiftning. Däremot har det ett värde att veta hur stora kampanjerna är och vad de syftar till. I Sverige är detta inte möjligt, inte heller i många andra huvudstäder där de nationella positionerna inför EU-förhandlingar fastställs.
Till skillnad från i Sverige berättar svenskägda konsultbolag offentligt om sina kunder och uppdrag i Bryssel, liksom i Tyskland, för att ta två europeiska exempel. Det har inte hindrat dem från att vara framgångsrika, eller från att hantera affärssekretess när det gäller känsliga uppgifter om till exempel kundernas ekonomiska situation.
Öppenhetsregler kommer sannolikt även i Sverige, inte minst på grund av rekommendationer från EU och Europarådet. Kloka chefer på public affairs-bolagen borde proaktivt redovisa sina uppdrag i stället för att reagera med ryggmärgen mot allt som andas kritik. Samma sak med deras kunder. Finns det ingenting att skämmas för så borde det inte heller finnas skäl att säga nej till ökad öppenhet.
Mats Engström, författare och analytiker
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.