Under mötet blev det väldigt tydligt att Sveriges utrikespolitik för närvarande är reducerad till en enda fråga — återvändande. Allt annat vi tog upp, inklusive klimatet, social hållbarhet och andra långsiktiga utvecklingsfrågor, var helt enkelt inte aktuellt enligt dem.
I Sverige diskuteras migration ofta som om den vore frikopplad från omvärldens verklighet. Vi pratar om siffror, system och regler, men alltför sällan om de krafter som faktiskt tvingar människor att lämna sina hem. Ett av de mest akuta exemplen finns i Irak, där klimatförändringarna slår hårdare än många svenskar känner till. Det är också viktigt att komma ihåg att människor från Irak utgör Sveriges tredje största invandrargrupp, vilket gör dessa samband både relevanta och närvarande i vårt eget samhälle.
När naturen kollapsar har människor inget val
I stora delar av Irak är vattenbristen idag en av de mest avgörande faktorerna bakom att människor tvingas flytta. Regnen minskar, torkan förvärras och floderna som en gång försörjde hela regioner har förlorat sitt flöde. Jordbrukare förlorar sin mark. Familjer förlorar sitt dricksvatten. Samhällen förlorar sin framtidstro.
Och när marken inte längre går att odla, när boskap dör och när vattnet tar slut — då är migration inte ett val. Det är en överlevnadsstrategi.
Det irakiska miljöhotet är alltså inte bara en ekologisk kris. Det är en migrationskris i realtid.
Ändå fortsätter Sverige att prata om migration som om miljön inte fanns
Trots detta behandlas migration i svensk politik ofta som något som kan lösas genom reglering, återvändande eller avtal. Men vi kan inte lösa en global kris genom att ignorera dess rötter. Så länge klimatet fortsätter att driva människor från sina hem kommer migrationen att fortsätta — oavsett hur många avtal som skrivs.
Att föra utrikespolitik utan att ta hänsyn till det snabbt växande miljöhotet — där vattenbrist, torka och kollapsande ekosystem redan driver människor från sina hem — är därför inte bara kortsiktigt. Det är strategiskt fel.
En modern utrikespolitik måste se sambanden
Migration är en klimatfråga. Det är också en säkerhetsfråga, en ekonomisk fråga och en mänsklig fråga. Att föra en utrikespolitik som bara hanterar symptomen, men ignorerar orsakerna, skapar inga hållbara lösningar. I en tid då klimatförändringar driver konflikter, förskjutningar i befolkning och ökande humanitära behov, måste Sverige våga se helheten.
En väg framåt är att låta klimat- och miljöaspekter bli en självklar del av varje dialog om migration – där Sverige samarbetar med utsatta regioner för att stärka vattenförsörjning, klimatanpassning och lokal motståndskraft. Genom att adressera grundorsakerna kan vi minska de påtvingade flyttrörelserna och samtidigt bidra till stabilitet och utveckling.
Att prata om migration utan att prata om miljö är inte hållbar utrikespolitik
Det är en återvändsgränd, och Sverige förtjänar bättre än så.
Nazdar Ghalali, managing director för Vim Foundation
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.
