Vårdförbundet spräckte industrimärket

Vårdförbundets statistik visar att lönen för medlemmarna ökade i snitt med 3,7 procent i hela landet för anställda av kommuner och landsting. Inom privata sektorn, via arbetsgivarorganisationen Vårdföretagarna, ökade lönerna med i snitt 3,6 procent, medan anställda i staten fick 2,7 procent.
 

Det kan jämföras med det så kallade industrimärket som sattes till 2,2 procent och sätts av industrins partner och är tänkt att vara ledande för alla andra avtalsområden.

Både privatanställda och anställda inom kommuner och landsting fick lönerna höjda med i snitt 1 200 kronor per månad. Först statsanställda ökade lönen med 1 000 kronor.

Johan Larsson, vice förbundsordförande förklarar varför industrimärket sprack ordentlige under 2016.

–  Det har inte undgått någon att vården är i ett väldigt ansträngt läge. En arbetsgivare betalar aldrig mer än den måste. Så har det sett ut historiskt. Nu när vården också seglar upp som den största valfrågan är det ett helt annat fokus på vårdfrågan. Då har man insett att man måste jobba även med de saker som kostar pengar. Sedan tycker vi att det går alldeles för långsamt.

Johan Larsson utvecklar:

– Som det är nu får vissa patienter inte vård inte tillräckligt snabbt, ganska många medlemmar har en ansträngd närvaro och specialutbildade sjuksköterskor ha minskat med 20 procent de senaste åren trots att befolkningen är större och vården har blivit mer komplex.

Hur ser ni på industrimärket?
–  Om man raljerar lite har märket tjänat oss män väl när det gäller lönebildningen. Märket har att göra med att exportindustrin ska var styrande. Det man inte tänkte på när när man konstruerade modellen är att vården är en slags kvasimarknad där marknadskrafterna är satta ur spel. Det är också det vi vill. Om vi tänker oss ett samhälle där vi ska betala vad vi tycker det är värt för en hjärtoperation, skulle vi få ett otäckt samhälle.

Johan Larsson pekar på ytterligare skillnader i relation till märket.

–  Vården styrs av politiska partier där arbetsgivarna är parter. Men SKL (Sveriges kommuner och landsting) är ingen liten duvunge som småskuttar som Volvo eller Ericsson.  SKL är en enorm arbetsgivare med 1,1 miljoner anställda. Då kan inte våra politiker lämna walk over när det gäller lönebildningen. Sedan har den svenska modellen tjänat oss och gett oss reallönehöjningar.

Skulle ni kunna stå utanför systemet med industrimärket?
–  Nej, men det ska ta hänsyn till det samhälle vi vill ha. Jag har inte hört någon politiker som sagt att vi inte ska ha ett jämställt samhälle. Men med bara märket klarar vi inte av det. Vården är djupt politiskt styrd. Skulle vi helt och hållet var hänvisade till märket då blir inte vården en attraktiv bransch att jobba i, även om vården är det mest meningsfulla du kan göra. Om du lägger mycket tid på utbildning och gör något livsviktigt, så måste lönerna var rimliga. Det ska inte slå så mycket mellan barnmorskor och civilingenjörer. Det har våra politiker ett ansvar för.

Läkarna har ju haft en annan löneutveckling. Hur ser du på det?
– De ligger nog mer rätt i lön än vi gör. Sedan är läkaryrket traditionellt mansdominerat. Nu när det börjar bli kvinnodominerat, tror jag det blir svårare att hålla uppe lönerna. Men det är inte där krutet ska läggas för att rätta till löneskillnaderna. Den stora hängmattan är våra yrken, välutbildade sjuksköterskor och barnmorskor, säger Johan Larsson.