Sverige har fått färre, men större myndigheter. Det är budskapet i Statskontorets redovisning över hur den offentliga sektorn utvecklats mellan åren 2000 och 2012.

 

Enligt rapporten har antalet myndigheter under 2000-talets första decennium drastiskt minskat. Ifjol räknade Statskontoret till 377 myndigheter. Detta är att jämföra med de 643 myndigheter som fanns för tolv år sedan, en minskning med över 40 procent.

 

Bara under de senaste fem åren har nästan var femte myndighet lagts. Mellan 2007-2011 skrotades 146 myndigheter medan 55 nya tillkom. Minskningen har dock avtagit.

 

Förändringarna beror till stor del på att många myndigheter slagits samman, som exempelvis Arbetsförmedlingen och Lantmäteriverket.

 

Antalet myndighet har minskat främst inom områdena näringslivsfrågor samt samhällsskydd och rättsskipning.

 

Samtidigt som myndigheterna har blivit allt färre står siffran på antalet anställda vid myndigheter relativt still. Antalet årsarbetskrafter minskade mellan åren 2000 och 2011 med knappt 1 procent, från 203 000 till 201 000 årsarbetskrafter.

 

Antalet årsarbetskrafter minskade mest på området näringslivsfrågor. Däremot ökade antalet anställda mest inom bland annat området samhällsskydd och rättsskipning, trots att antalet myndigheter inom det området minskat stort.

 

Rapporten visar också att den offentliga sektorn minskat mätt som andel av BNP sedan år 2000. Offentliga inkomster och utgifter ligger på 50 procent av den samlade BNP, omkring 1 740 miljarder kronor. Samtidigt har inkomsterna ökat mer i kommunsektorn än i den statliga sektorn.