Riksdagsledamöterna om decemberöverenskommelsen

Enkäten skickades ut via mejl 29 december, två dagar efter att överenskommelsen slöts. Den besvarades av 54 ledamöter. Piggast på att svara var Centerpartiet och Miljöpartiet med en svarsfrekvens på 32 procent, följda av Vänsterpartiet (29%), Sverigedemokraterna (26%), Kristdemokraterna (25%) därefter Folkpartiet (11%). I särklass sämst svarade de två stora maktpartierna, Socialdemokraterna (8%) och Moderaterna (7%).

 

Svarsfrekvensen var låg, 16 procent, och svaren ska ses mer som en riktning än absolut sanning. En nypa salt alltså.

 

Frågorna ställdes öppna, och gav följande resultat.

• 56 procent gav ett tydligt besked på att decemberöverenskommelsen är förenlig med den parlamentariska demokratin. 17 procent av uttryckte någon form av tveksamhet. 13 procent ansåg att decemberöverenskommelsen inte alls är förenlig med demokratin, alla dessa tillhörde Sverigedemokraterna.

"Decemberöverenskommelsen är väldigt förenlig med demokratin. Har man i allmänna val medverkat till att inget parti har fått egen majoritet måste det i stället bli det parti i samverkan med andra partier bildar den största gruppen. Praxis och överenskommelse har ju också visat att man från allmänheten tänker så", skriver centerpartisten Solveig Zander i sitt svar.

 

Tuve Skånberg (kd) är mer tveksam:

 

"Vad jag förstår innehåller decemberöverenskommelsen både vettiga och nödvändiga delar – och annat som är mindre välbetänkt. Och så blir det kanske i en tuff förhandling som många deltar i, som går snabbt och som först i efterhand ska förankras och bedömas. Till det positiva och omistliga hör att nu äntligen Socialdemokraterna medger att det var fel att bryta ut delar ur budgeten, så som man gjorde för ett år sedan. Det är en praxis riksdagen haft i 20 år, och som tjänat landet väl. Likaså är det utmärkt att Socialdemokraterna nu säger sig vilja rösta gult och inte rött för en statsministerkandidat som har större stöd i riksdagen än deras egen kandidat."

 

Tuve Skånberg fortsätter:

"Att samarbeta om försvarsfrågor, pensionsuppgörelsen och energifrågor är också helt OK – faktiskt utmärkt. Men att begränsa allianspartiernas möjlighet att rösta på sitt eget budgetförslag för att släppa fram en vänsterbudget är minst sagt svårt att se uppsidan på – utom för S förstås. Bäst vore om Stefan Löfven avgick och vi fick en talmansrunda med fyra försök att bilda en bättre förankrad regering. Det skulle inte vara en omöjlig situation."

 

• Vad överenskommelsen innebär för Sverigedemokraterna råder det olika uppfattningar om. Runt 20 procent anser att överenskommelsen innebär att Sverigedemokraterna inte kan utöva utpressning längre. 30 procent anser att Sverigedemokraterna nu måste följa "spelreglerna" och inte kan agera vågmästare och tappar inflytande. 9 procent anser att stödet för Sverigedemokraterna kommer att öka och en lika stor andel anser att partiet får ökat stöd. Dessa två svar kom från Sverigedemokraterna.

 

"Nu inser de förhoppningsvis att det finns andra och viktigare saker att diskutera och besluta om i riksdagen, än invandringen", svarar Stina Bergström (mp).

 

Tanken med decemberöverenskommelsen är att partierna som ingått den kan komma i ett läge där de inte ska rösta på sin egen budget. Hur de ser på det givet mandatet de fått från sina väljare tycks bero på om partiet är med i överenskommelsen eller ej.

 

Sverigedemokraterna ser det övervägande som ett "svek" mot väljarna och svarar att de inte skulle kunna tänka sig att rösta så.

 

"Att tvingas lägga ner sin röst för att släppa igenom vänstersocialistisk politik, trots att en majoritet finns i riksdagen för att driva till exempel en annan politik, borde föranleda ett stort ideologiskt dilemma och om man har någon form av stolthet så skulle den personen lämna in sin avskedsansökan direkt", skriver Anders Forsberg (sd) i sitt svar.

 

Även några vänsterpartister är tveksamma:

 

"Att inte rösta på sitt eget förslag medan det lever, det skulle förvisso skapa en del pedagogiska utmaningar gentemot väljarna, milt sagt", svarar Stig Henriksson (v).

 

"Det finns knappast något odemokratiskt i att flera parter träffar en överenskommelse genom handslag. Lagändring skulle jag däremot tyckt vara ett ingrepp i demokratin", svarar Wiwi-Anne Johansson (v).

 

Kristdemokraten Roland Utbult, kan till och med tänka sig att skrota överenskommelsen:

 

"Om det skulle innebära kraftiga avvikelser från mitt partis grundläggande värderingar kommer jag att arbeta för att överenskommelsen rivs upp eftersom den är frivillig för partierna och inte är grundlagsrelaterad".

 

• 22 procent ser överenskommelsen om röstandet som i första hand som ett sätt att få ordning.

 

"Sex partier återställer nu ett av syftena med budgetreglerna – att den största partikonstellation som i förväg enas kring en budget ska kunna få igenom den i riksdagen. Det främsta alternativet, förutom kaos, vore någon form av "stor koalition" – i regering eller genom budgetmanglingar i riksdagen – men det har prövats i andra länder, gynnar ytterkantspartierna och ställer väljarna utan tydliga regeringsalternativ. Det slipper vi nu i Sverige – två tydliga regeringsalternativ finns kvar för väljarna att förhålla sig till. På så sätt kan överenskommelsen ses som en typisk, svensk kompromiss, medelvägen mellan kaos och storkoalition", svarar Andreas Norlén (m).
 

"Alternativet till detta, att fortsätta som hösten 2014 är sämre och skapar inget som helst förtroende för parlamentarismen. Det hade hotat leda till ett bestående kaos och beroende av ett allt mer maktfullkomligt SD", svarar Anders Åkesson (c).

 

• 17 procent tycker att det inte kommer att blir någon större skillnad jämfört med den praxis som använts tidigare.

 

"Att ledamöter idag måste rätta sig efter vad partiet tycker är ett intressant demokratiskt dilemma, men problemet är inte nytt. Tvärtom är partipiskan stark i Sverige sen lång tid tillbaka, på gott och på ont. Överenskommelsen förändrar inte detta", svarar Anders Schröder (mp).
 

• Endast Sverigedemokraterna (som alltså är överrepresenterade i undersökningen) är direkt negativa till decemberöverenskommelsen. 63 procent är tydligt positiva, medan 11 procent på det hela taget är positiva till decemberöverenskommelsen.