OPS-lösningen för Arlandabanan gav inte full samhällsnytta

I sin granskningsrapport slår Riksrevisionen fast att OPS, för Arlandabanan i huvudsak har "fungerat bra" efter 20 år i drift. Den stora fördelen har varit att staten inte har stått för de stora riskerna och de stora kostnaderna och att bygget höll tiden.
 

Priset har varit ett begränsat inflytande och fria händer för A-train att sätta biljettpriser och utforma perronger. Tanken var att 31 procent av resorna till och från Arlanda skulle gå via Arlandabanan. I dag ligger andelen på 24 procent. Den tänkta samhällsnyttan har alltså inte helt uppfyllts.

 

Det stora problemet verkar ha varit att ingen ordentlig samhällskalkyl gjordes och att det därför är svårt att utvärdera samhällsnyttan i projektet.  

Riksrevisionens påpekar
* Samhällsekonomiska kalkyler bör göras innan OPS-projekt upphandlas så att det går att utvärdera om projekten bidragit till tänkt samhällsnytta, till exempel ett ökat resande med tåg.

* Hur stor del av finansieringen som staten står för har påverkar villkoren för samverkan. Ju större del av riskerna som staten tar desto större inflytande kan staten få.

* Kostnadsuppföljning möjliggör jämförelser med andra genomförandeformer för att ta reda på om OPS-lösningen gett lägre totalkostnader än om projektet genomförts med andra genomförande- och finansieringsformer.

* OPS kan bidra till att anläggningen färdigställs i tid och drivs med få störningar genom att den privata motparten får rätt incitament.

* Utformningen av OPS-avtal påverkar nyttjandet.