Centerpartiets svaga styre ledde till miljardaffär

– Det är lite ironiskt eftersom tidningarna under lång tid sköttes väl utan att ägaren lade sig i särskilt mycket. Plötsligt satt ägaren med tidningar som tjänade mycket pengar och sålde det sedan utan att vdarna tänkt på det. Alla blev förvånade över slutresultatet, de trodde att de skulle expandera, säger Christoffer Rydland vid Handelshögskolan i Stockholm.

 

Han har i en företagshistorisk avhandling studerat landsortstidningar och bland annat tittat på tidningskoncernen Centertidningar som omfattade bland andra Östersunds-Posten, Länstidningen i Södertälje, Norrtelje Tidning, Lidingö Tidning och Hallands Nyheter.

 

Från början köptes tidningarna för att sprida Centerpartiets budskap. Men snart kom vinsten att bli viktigare än annat, enligt avhandlingen, och år 2005 såldes koncernen efter 32 år för 1,8 miljarder kronor – och gjorde därmed Centerpartiet till ett av Sveriges och Europas rikaste partier.

 

Det låg dock ingen medveten strategi bakom som ledde fram till miljardaffären utan det var snarare ”något som växte fram hos de lokala medierna, bland varje enskild vd”, säger Christoffer Rydland.

 

Centerpartiet hade inga uttalade ekonomiska mål och var i själva verket en svag ägare. Det var genom direktörsstyret som lönsamhetskraven drevs fram.

 

– De såg till att skaffa inflytande över både lokala politiker och chefredaktörer, slår Christoffer Rydland fast.

 

Han fortsätter:

 

– Första chefredaktören Allan Pettersson ville att varje enskild tidning skulle stå på egna ben och det föll i god jord. Man kan också tänka sig att det föll i god jord hos partiet med tanke på deras ideologi om decentralism. Tidningskedjan sköttes ungefär som Centerpartiet vill att man ska driva näringsverksamhet, med sparsamhet och decentraliserad makt.

 

Centerpartiets svaga styre gjorde också att en tävlingsmentalitet mellan direktörerna uppstod.

 

– När man väl började få en lönsamhetskultur i början av 80-talet såg man till att alltid rekrytera vdar som passade in i gruppen och som hade samma syn på hur tidningarna skulle skötas affärsmässigt. Man behövde inte ha så mycket lönsamhetskrav från moderbolagets sida, utan de började tävla med varandra istället, säger Christoffer Rydland.

 

– Man kan fundera på om det kan vara klokt att inte blanda in politik i innehållet i tidningarna, utan hålla isär det politiska och det affärsmässiga, något som gjordes bra i Centertidningar.

 

Ladda ner avhandlingen här.