”Uppenbart är vi besvikna på att mätningen inte var mer exakt. Med det sagt, har vi genomgående påpekat att loppet var väldigt jämt, baserat på våra två sista mätningar och att utfallet av folkomröstningen inte var avgjord. I själva verket sa vi i våra sista mätningar att det fanns en sannolikhet på 26 procent att utfallet skulle bli lämna och att 13 procent av väljarna sa att de kunde komma att ändra sig när de kom fram till röstbåset”, säger Bob Duffy, i en skriftlig kommentar.
Han påpekar att berättelsen om en enkel seger för stanna-sidan inte backades upp av statistiken och att elva av 23 mätningar hade lämna-sidan i ledningen och att Ipsos näst sista mätning, från 16 juni, visade 53 procent för lämna-sidan.
Bob Duffy, berättar att Ipsos ska göra sin eftervalsanalys tillsammans med andra för att se vilka lärdomar det finns att göra.
”En sak vi kan säga som är tydlig är att valdeltagandet hade en stor inverkan, särskilt vad gäller de stora skillnaderna i attityd till folkomröstningen för ålder, klass och region, vilket vi också genomgående har påpekat och visa i våra data. Valdeltagandets inverkan var större än i de fem senaste parlamentsvalen och analyserna pekar att den var större i områdena som stödde lämna-sidan än i regioner som stödde stanna-kvar, som London.
 
Bob Duffy påpekar att Ipsos ändrade sina metoder efter valet 2015, bland annat korrigeringar för utbildningsnivå och läsning av dagstidning, allt för att göra urvalet mer representativt. Ipsos korrigerade även inverkan av valdeltagandet. Men korrigeringar gav i stället felaktigheter i folkomröstningen om EU.
”Om vi hade använt vår föregående metod, skulle vi ha haft 2 procentenheters ledning för lämna-sidan i vår sista mätning”, skriver Bob Duffy, och avslutar:
”Vi är fortsatt starka förespråkare av den roll opinionsmätningarna har att spela i att belysa politiska kampanjer”.