– Nästa regering blir den första som direkt har klimatlagen och klimatmålen att utgå ifrån när den ska ta fram regeringsdeklarationen, lägga budgeten och utfärda ägardirektiven. Regeringen behöver för det andra ta avstamp i att visa hur det går att kombinera klimatmål och tillväxt så att Sverige kan hålla en tätposition, säger Mattias Goldmann, och lägger in en varning:

– I Sverige har vi trott att vi har en självklar tätposition, men nu kommer länder som Norge, Nederländerna, Kina och Costa Rica.

Det handlar också om hur arbetet organiseras.

– För denna regering har det handlat om att visa upp så många till klimatet angränsande portföljer som möjligt, men i nästa regering måste det finnas ett tydligare samordningsansvar så att de stora departementen och de stora frågorna samordnas med klimatmålen.

Här kan nästa regering lära av Storbritannien, anser Mattias Goldmann:

– Där finns en övergripande klimatbudget som alla departementen lyder under (climate act), och behöver något departement släppa ut mer, kanske för att bygga en väg, får man man förhandla med exempelvis försvarsdepartementet.

Den senaste tiden har det varit något av en tävling i vilket parti som ska lägga mest på klimatet nästa mandatperiod. Inte bra, tycker Mattias Godmann.

– Det är olyckligt. Vi har ju länge i svensk lagstiftning sagt att den som förorenar ska betala. Det ska inte kosta skattebetalarna mycket att rädda klimatet. Vi har sett bra initiativ under den här mandatperioden med ett bonus malus-system för bilar som till och med går en miljard plus eftersom det finns så många skitiga bilar.  Vi måste komma ifrån tänket att fler miljarder gör att klimatet blir bättre och hitta bonus malus på annat än bilar. Frankrike har till exempel infört bonus malus på plast.