Veckan före julen 2025 händer något på fackförbundet Sveriges Lärare. Kanslichefen Lena Durfors meddelar att hon avgår som kanslichef efter åtta år på förbundet.
På intranätet skriver hon:
”Jag har idag meddelat Förbundsstyrelsen att jag beslutat mig för att säga upp mig från tjänsten som kanslichef för Sveriges Lärare. Det var ett svårt beslut – att jobba för att skapa bättre förutsättningar för alla Sveriges lärare under så många år har varit en ynnest och en stor förmån”.
Och:
”Det finns aldrig en bra tid att lämna ett uppdrag men efter att ha varit i den yttersta kansliledningen för lärarorganisationer i över 10 år, fått ihop två konkurrerande organisationer, satt en ny kansliorganisation, fått en budget i balans, en riktning för förbundet utifrån kongressmålen och kunnat firat stora fackliga segrar, så känner jag att det är dags för mig att söka nya utmaningar”.
Det kan tyckas som en smärre personalnyhet, en väl avvägd avgång. Folk byter ju jobb och så. Men uppgiftslämnare vittnar om något annat, om:
* ett missnöje med arbetsmiljön bland medarbetare.
* en medarbetarundersökning som visade på missnöjet, men friserades innan den presenterades för ledningen
*ett missnöje som sipprade ut och blev en snackis bland de runt 20 000 lokalt förtroendevalda. De upprättade en protestlista som krävde en ”förändring av ledningen”. Annars skulle listan skickas vidare till styrelsen, som då hade kunnat ifrågasätta Anna Olskog, Sveriges Lärares första förbundsordförande.
Anna Olskog för en något skygg tillvaro jämfört med sina företrädare på de två tidigare lärarförbunden och syns högst sparsmakat, vid väld valda tillfällen i medierna. Då gör hon bra ifrån sig, enligt personer med insyn i förbundet. När hon tar debatten med L-ledaren Simona Mohamsson i TV4 den 13 januari bär hon ett silversmycke med inskriptionen ”Not sisters by blood but sisters by heart”. Samma smycke visar hon upp i ett fotokollage på Instagram i en födelsedagshyllning till sin kanslichef Lena Durfors.
På ett möte där förbundsledningen avhandlade protestlistan konstaterade vice förbundsordförande Robin Smith att något behövde göras. Beslutet att Lena Durfors måste gå fattades. På så vis fick skulle förbundets styrelse inte ta del av protestlistans huvudkritik mot ledningen i tre punkter:
* Det hörs ingen debatt ut i landet och det är oklart vilka frågor förbundet driver.
* En utlovad kraftsamling för att sätta Sveriges Lärare på kartan har uteblivit. Detta trots att det inför samgåendet togs fram en fullfjädrad varumärkesplattform och mängder av kampanjmaterial med allt mellan rörlig bild och ljudlogotyper, med hjälp av ett dream-team med namnet Berocca (en brustablett). De miljoner som investerades i kampanjmaterial syns inte utåt. På huset på Söder som Lärarförbundet hade köpt finns inte ens loggan, en vinkande hand, på fasaden. Däremot finns en stor skylt med husets namn ”Rymden”.
* Sveriges Lärare har tagit in en it-chef från H&M som lovat att ta fram ett ”världsledande” it-system för förbundet. Notan hamnar på 50 miljoner kronor. Internt kallas it-projektet för ”dyrresan”. Nu undrar kongressombuden som skrev på protestlistan varför medieservicen blev sämre. En del av it-projektet handlar om ai. Så sägs kanslichefen ha använt Chat GPT till att ta fram nya värdeord till förbundet.
Ansvaret för missförhållandena faller formellt på kanslichefen Lena Durfors. På Sveriges Lärares första kongress fattades beslut om att en ny kanslichef skulle rekryteras och en rekryteringsfirma hade anlitats. Men den nya förbundsledningen under Anna Olskog genomförde inte rekryteringen. Vi det laget hade Lena Durfors samlat en grupp bekanta kring sig från Lärarförbundet och fick ett starkt mandat. Kansliet blev så starkt att det levde något av sitt eget liv.
”Jag hoppas på en ny kanslichef som förstår att ett fackförbund finns bara så länge man har medlemmar”, säger en medlem.
Dagens Opinions uppgiftslämnare berättar att personer med koppling till Socialdemokraterna prioriterades i organisationen, medan personer som inte var önskvärda av kansliledningen sattes på att göra okvalificerade jobb tills de tröttnade.
”Man skapade oaptitliga jobb på främmande ort så att man skulle känna sig tvungen att sluta. Man pratade om att ta till vara på kompetens, men duktiga personer fick inte avancera”, berättar en uppgiftslämnare.
Flera uppgiftslämnare berättar att Lärarförbundet som hade runt 200 medarbetare vid fusionen tog kommandot över medlemmarna från Lärarnas Riksförbund med cirka 60 medarbetare efter fusionen.
”Det var en hostile take over. Det var planen redan från början. På varje möte sa man ’nu ska vi rekrytera skiten ur Lärarnas Riksförbund’”, berättar en uppgiftslämnare.
Så slutade Pontus Bäckström som samhällspolitisk chef för att gå till ett jobb som särskilt utredare på Regeringskansliet. Andreas Mörck, arkitekt bakom fusionen och kanslichef på Lärarnas Riksförbund, gick till arbetsgivarsidan och Almega Utbildning. Anna Olskog mejlade då in till DN:
”För en person som tidigare har haft en ledande roll i Sveriges Lärare har jag svårt att se hur ett sidbyte som detta kan förenas med åsikter som han företrätt i sin tidigare roll”,
Och vidare:
”Sveriges Lärare arbetar för att skolföretag som drivs med vinstintresse inte ska vara kvar i svenskt skolväsende. Andreas Mörck är fri att ha en annan position. Men då får han också vara beredd på kritik från oss som tycker att det inte är trovärdigt att totalt vända i frågan om marknadsskolan”.
Däremot ville inte någon på Sveriges Lärare ge en kommentar när Katariina Treville, även hon från Lärarnas Riksförbund runt julen 2025 meddelade att hon ska sluta för ett jobb som opinionschef på skolkoncernen Academedia. Det var hon som skulle leda Sveriges Lärare och Anna Olskog genom en valrörelse där skolan och dess driftsformer kan bli en av de viktigaste valfrågorna.
Den som ringer till Sveriges Lärare ombeds att legitimera sig med bank-id. Ledande personer kan inte nås med mindre än godkännande av pressavdelningen. Det kan säga något om öppenhetskultur. Få inblandade personer vågar också uttala sig öppet om förhållandena på Sveriges Lärare.
”Många är rädda för konsekvenser om man säger någonting”.
Dagens Opinion skickar 16 frågor till Sveriges Lärares pressansvariga Helena Zachrisson med kopia till Anna Olskog och Robin Smith.
Svaret lyder: ”Vi avböjer att medverka”.
Även om kanslichefen Lena Durfors kan framställas som orsaken till missförhållandena, ska också sägas att hon hade som uppdrag att få budgeten i balans efter samgåendet och it-projektet. De två fusionerade förbunden gick in med intakta personalstyrkor och det blev kanslichefens uppgift att minska personalstyrkan. Ett 40-tal personer fick sluta efter samgåendet.
”De kanske behöll henne för att de behövde någon med hårda nypor som skulle ta tag i nedskärningarna. Men sättet det gjordes på var inte så bra”, säger en uppgiftslämnare.
Sveriges Lärare samlar allt från förskollärare till gymnasielärare. Dagens Opinion har pratat med lärare som är bekymrade för att det inte finns utsedda talespersoner för de olika skolformerna.
”Om man aldrig känner igen sig i frågorna, vill man ju inte vara med i förbundet. Man vill bli bekräftad”, säger en medlem.
Henric Börefelt Axell, ordförande för Unionens fackklubb på Sveriges Lärare, berättar att han gärna hade sett att personalstyrkan anpassats till den nya organisationen före fusionen.
– Samtidigt behövde man gå varsamt fram. De två förbunden har inte alltid varit bästa kompisar och det fanns kritik mot sammanslagningen från båda håll, framförallt från Lärarnas Riksförbund, det fanns en oro att de skulle slukas av den större parten, säger han.
Hur gick det, slukades Lärarnas Riksförbund?
– Om man tittar på de som har slutat efter den stora neddragningen för ett år sedan, kan man absolut se att det finns en viss övervikt bland de som har sagt upp sig bland personer från Lärarnas Riksförbund, säger Henric Börefelt Axell, som tror sig ha en förklaring:
– Man var vana att jobba i en kontext men hamnade nu i en mycket större med längre beslutsvägar. Jag kan tänka mig att man inte trivs med det.
Henric Börefelt Axell tar även upp kulturskillnader mellan förbunden.
– Vi försöker bygga en ny kultur och den kanske inte passar alla helt enkelt.
Hur ser du på investeringarna i det nya it-systemet?
– Det har gjorts en jättesatsning. Dels handlar det om att saker vi inte råder över som EU-direktiv. Vi har också haft en massa hemmasnickrade grejer, som inte längre funkar och ingen förstår sig på. Sedan kan man ha olika åsikter på om vi borde ha tagit ett så stort grepp som man valde att göra. Man kallar det ’digiresan’.
Det har riktats kritik mot den avgående kanslichefen, hur ser du på det?
– Det är ganska naturligt att det blir turbulent, jag skulle nästan säga att vi går igenom ett stålbad. Vi har blivit av med väldigt många av våra kollegor. Det är jäkligt tufft. De förtroendevalda har fattat beslut om att budgeten ska vara i balans. Men hur det genomförs är en tjänstemannafråga. Jag kan tänka mig att de förtroendevalda har märkt av att allt inte är som det var förr på kansliet. Ytterst ansvarig för genomförandet är kanslichefen och vem ska man inte rikta kritiken mot om inte mot högsta chefen?
Hur är kulturen på Sveriges Lärare?
– Jag skulle säga att det finns en väldig optimism bland kanslipersonalen. Vi har haft ganska stora framgångar inte minst när det gäller ersättning till de lärare som var gravida under covid. Vi har kommit ganska långt när det gäller regleringen av lärarnas arbetstid, en fråga som har varit levande i mer än 30 år. Vi känner att vi har råg i ryggen och kan flytta fram positionerna. Men vi lever också i spåren av stålbadet vi genomgick för ett år sedan.
Hur tycker du att arbetsgivarna har skött avgångarna och fusionen?
– Man har haft en vilja att göra så bra som möjligt av en rätt hopplös uppgift. Det har varit transparent och vi har varit involverade i processerna. Vi har hittat en bra dialog, även om vi inte har varit överens i alla frågor.
Henric Börefelt Axell berättar vidare:
– På protestlistan tog man upp arbetsmiljön och den jobbar vi nu med ganska mycket. Vi har precis fått ett nytt system för arbetsmiljöundersökningar. Vi försöker ta hand om den oro som uppstår när man gör så stora förändringar.
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Vill du bidra till en positiv samhällsutveckling genom kommunikation, medierelationer och lobbying? Westander söker fler kundansvariga konsulter som vill stärka varumärken, bilda opinion och påverka politiska beslut. Du bygger långsiktiga samarbeten med dina uppdragsgivare och stärker deras kommunikation med fokus, uthållighet och utifrånperspektiv. Dina arbetsuppgifter kan handla om att utveckla strategier, ta fram handlingsplaner och genomföra pr-aktiviteter. Du arbetar nära kollegor med bred kompetens och bidrar även med din egen specialistkunskap i andras kundsamarbeten. Varför Westander? Westander är en mötesplats för samhällsengagerade. Vi erbjuder en stabil plattform för personer som själva vill åstadkomma något med sina arbetsinsatser. Vår företagskultur präglas av snällhetskultur, självledarskap, entreprenörsanda och höga krav på eget ansvar. Vi drivs av samhällsnytta. Som konsult hos oss leder du dig själv, skapar din egen efterfrågan och bygger långsiktiga kundsamarbeten inom områden du brinner för. Som nyanställd kommer du till ett ”tomt skrivbord”. Du placeras inte in i olika fakturerbara kundsamarbeten utan hittar själv de uppdrag du vill arbeta med. Vi vill gärna ge många chansen, men vi är inte rätt arbetsplats för alla. Våra medarbetare beskriver Westander med ord som krävande, ansvar och faktureringskrav. Samtidigt är ordet frihet det ord som oftast används för att uppmuntra andra att söka. Vad erbjuder vi? Engagerande uppdrag. Du söker själv upp, skapar och utvecklar nya samarbeten inom samhällsfrågor som engagerar dig. Högt tempo utan övertid. Du ska kunna ha ett roligt, ansvarsfullt och krävande arbete utan att behöva jobba kvällar och helger. Snällhetskultur. Vi sätter snällheten i system, med målet du ska känna dig helt trygg med att alla dina kollegor vill dig...

