Kriskommunikationen har inte fungerar ordentligt i utsatta områden. Det visar en forskningsrapport från JMG (Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet).
Enligt rapporten ska information om coronaviruset inte ha nått ut lika snabbt i utsatta förorter som i resten av Sverige.
I rapporten har JMG undersökt hur förutsättningarna för krisbekämpning i utsatta områden, specifikt hur boende informerat sig om coronaviruset fungerat under coronapandemin.
I rapporten drar JMG slutsatsen att boende i förorten har haft sämre förutsättningar att hitta krisinformation från myndigheter.

Slutsatsen är baserad på vilka informationskällor de boende vänt sig till, hur de prioriterat svenska kontra utländska nyhetsmedier, sociala medier, myndigheters sajter och personlig kommunikation med familj och vänner.

”Det beror delvis på att boende i förorterna letar information från annat håll, än övriga befolkningen. En del tar inte del av information från svenska kanaler, fler söker nyheter från utländska medier och sociala medier, vilket i sin tur kan bero på bristande tillit till svenska myndigheter, att de inte identifierar sig med Sverige och inte kan svenska språket så bra. Inom forskningen talar man även om så kallade ’nyhetsundvikare’, personer som nästan aldrig tar del av nyheter, kommenterar Peter Esaiasson, professor på Statsvetenskapliga institutionen vid Göteborgs universitet och en av fyra forskare bakom studien.

I rapporten drar forskarna även slutsatsen att svenska myndigheter inte lyckats med uppdraget att nå ut med krisinformation till samtliga invånare och att det finns brister i myndigheternas kommunikation vad gäller att anpassa den efter målgrupper.

om undersökningen
Studien Kriskommunikation och segregation i en pandemi – hur boende i utsatta områden informerade sig om coronaviruset våren 2020, bygger på en frågeundersökning med boenden i förorterna Hjällbo och Östra Bergsjön via personliga intervjuer och webbenkät.