”Tydligt samband mellan företagsklimat och integration”

Efter rekordhöga nivåer av flyktingmottagande väntar nu ett gediget integrationsarbete.

Men varken kommunerna eller staten har tillräckliga muskler för att klara de utmaningar vi står inför. För en lyckad integration, där människor kan ta sig från utanförskap till delaktighet, behövs flera olika insatser men framförallt spelar företagen en avgörande roll. I ett läge när det behövs fler arbetsgivare, pekar dessvärre siffror på en nedåtgående trend gällande företagsklimat i storstäderna.

 

Det finns ett tydligt samband mellan kommuner som placeras högt i näringslivsrankningen och en fungerande integration. Kommuner med ett bra företagsklimat lyckas nämligen att få flest nyanlända i sysselsättning.  Det är därför bekymmersamt att storstäderna, som växer så det knakar samtidigt som flyktingmottagandet under åren uppnått rekordhöga nivåer, rasar i rankingen gällande företagsklimatet. Stockholm rasar i företagsklimatet från plats 22 till plats 96 under två år av socialdemokratiskt styre, när det kommer till lokalpolitikers attityder befinner sig Stockholm nu på plats 219 av 290 kommuner.

 

Svenskt Näringsliv publicerade nyligen den årliga rankingen av företagsklimatet i landets kommuner. Det blev dessvärre en dyster läsning för våra storstadskommuner som faller kraftigt i rankningen. Detta är inte enbart en försämrad utveckling för landets småföretagare eller för oss som har förhoppningar om att nästa Spotify ska ligga runt hörnet, att fler techsuccéer som King och Tictail ska bli verklighet eller att favoriter från det italienska köket som Zeta produkter ska finnas matbutikerna. Det är en nedåtgående trend som i allra högsta grad påverkar de kommande integrationsutmaningar som väntar Sverige.

 

För en fungerande integration behöver vi växande och moderna storstäder, inte bakåtsträvande politiker och tillväxtbarriärer som hindrar utvecklingen av innovativa företag, minskar både skatteintäkter och antal arbetsgivare. Stefan Löfvens höga ambitioner om innovationskatapulter och utvecklandet av näringslivet, skapade istället en rad subventionerande låtsasjobb. Regeringen borde värnat om de reformer som faktiskt gav människor en reell möjlighet till försörjning. Reformer som restaurangmomsen, sänkt arbetsgivaravgift för unga och RUT-avdraget resulterade i riktiga jobb, förbättrade integrationen och skapade ett livskraftigt företagsklimat. Redan idag kan vi se att omsättningen sjunker för exempelvis RUT-företag jämfört med föregående år samt har antalet företag inom branschen minskat i såväl huvudstaden som i hela Sverige.

 

Många företag vill ta ett ansvar och vara delaktig i integrationsarbete, dessvärre har politiker skapat hinder istället för möjligheter för entreprenörer att etablera och driva företag.
 

För att klara integrationen, är det hög tid att regeringen och kommunerna ser över sin företagspolitik och ger de rätta förutsättningarna för entreprenörskap.

 

Anna König Jerlmyr (m), oppositionsborgarråd Stockholm stad

Andrea Ström (m), vice gruppledare socialnämnden Stockholm stad