Sosun S Breitenbach, vd för Ulobby, som utvecklar en ai-plattform för public affairs-specialister, ser flera fördelar med det lobbyregister som ska införas i Sverige.
Vi talar mycket om vad ai kan komma att innebära för public affairs, hur tekniken kommer att förändra policyanalys, intressentkartläggning och politisk omvärldsanalys. Däremot talar vi betydligt mindre om hur nya transparenskrav kan förändra hur yrket organiseras.
För medan ai i första hand förändrar verktygen inom public affairs, kan lobbyregister förändra arbetssätten och public affairs-funktionens organisatoriska position. När kontakter med politiker, tjänstemän och andra beslutsfattare blir registreringspliktiga blir arbetet inte bara mer synligt för allmänheten, det blir också mer synligt internt. Möten, kontakter, policyområden och intressentrelationer måste i allt högre grad kunna beskrivas, systematiseras och förklaras. Det kan få betydelse för hur andra delar av organisationen ser på public affairs.
Historiskt har public affairs varit ett område präglat av relationer, tillgång till beslutsfattare och politisk tajming. En stor del av arbetet har varit situationsberoende och personburet. Värdet har ofta legat i erfarenhet, nätverk och förmågan att förstå politiska processer innan de blir synliga för andra.
Men när kontakter med politiker, tjänstemän och beslutsfattare blir registreringspliktiga uppstår nya krav på organisationerna. Plötsligt måste möten kunna dokumenteras. Kontakter och dialoger måste kunna förklaras. Organisationer behöver ha överblick över vem som talar med vem, om vad och när. Och påverkansarbete blir alltmer något som måste kunna systematiseras internt.
Det mest intressanta är kanske inte reglerna i sig, utan hur organisationer reagerar på dem. För i samma ögonblick som påverkansarbete blir mer synligt och dokumenterbart börjar andra funktioner också intressera sig för det såsom juridik, compliance, ESG, kommunikation, governance, rykteshantering.
Därmed förändras public affairs-funktionens organisatoriska roll gradvis. Inte bort från relationer och politisk förståelse, dessa kommer fortsatt att vara avgörande, men bort från föreställningen om public affairs som en relativt isolerad disciplin byggd på relationer och nätverk.
I stället integreras public affairs allt närmare organisationers övergripande styrnings- och riskstrukturer och kan få stor betydelse för professionen över tid.
Historiskt har public affairs varit ett område med stor strategisk betydelse men relativt låg synlighet i organisationen. Många ledningsgrupper vet intuitivt att public affairs är viktigt, men har samtidigt begränsad insyn i hur omfattande arbetet faktiskt är.
En stor del av värdet ligger i löpande relationer, koordinering, bedömningar och processer som sällan blir särskilt synliga internt. Ett lobbyregister kan förändra detta.
Inte för att registreringarna i sig berättar hela historien om public affairs, utan för att de tvingar organisationer att skapa bättre överblick över sitt påverkansarbete. Vem är i dialog med vilka beslutsfattare? Vilka policyområden kräver mest resurser? Hur många resurser används?
Hur hänger arbetet ihop mellan olika delar av organisationen? I förlängningen kan det göra public affairs mer begripligt för resten av organisationen och möjligen också mer strategiskt betydelsefullt.
När påverkansarbete kopplas närmare till styrning, regulatorisk risk och anseende blir public affairs inte längre bara en fråga om tillgång till beslutsfattare. Det blir också en fråga om organisationens övergripande strategiska positionering.
Därmed kan public affairs över tid röra sig högre upp i organisationernas beslutshierarkier, närmare företagsledningen, ledningsgruppen och andra centrala beslutsfunktioner.
En annan dimension som ofta förbises i debatten är att lobbyregister inte bara skapar nya krav på styrning och efterlevnad. De skapar också data.
När påverkansaktiviteter registreras systematiskt uppstår gradvis nya datamängder om politiska processer, intressentrelationer och tillgång till beslutsfattare. Vem träffar vilka beslutsfattare? När intensifieras vissa policyprocesser? Vilka aktörer är aktiva inom vilka sakfrågor?
Det kan göra public affairs mer analysdrivet och mer träffsäkert. I kombination med ai och nya analysverktyg kan data från lobbyregister över tid göra intressentkartläggning, politisk omvärldsanalys och strategisk positionering betydligt mer sofistikerade.
Här uppstår en intressant paradox. Lobbyregister diskuteras ofta som en reglering av lobbying. Men i praktiken kan de samtidigt bidra till att professionalisera och stärka public affairs som strategisk funktion i organisationer.
Mer dokumentation kommer sannolikt också att innebära fler processer, mer koordinering och mindre flexibilitet. En del av den klassiska public affairs-disciplinen har just präglats av snabbhet, relationer och förmågan att navigera i informella politiska miljöer.
Men registren kan samtidigt bidra till att göra yrket mer synligt, mer integrerat och mer begripligt internt i organisationer – och det är kanske den mest intressanta utvecklingen av dem alla.
Sosun S Breitenbach, vd för Ulobby
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.