DEBATT. Markus Lindblad, kommunikationschef på Snusbolaget, tycker i en replik till A Non Smoking Generation, att tobaksindustrin visst har information som är värd att ta del av och passar på att berätta att svenskar och norrmän röker mindre och snusar mer än övriga européer. There is also an English version of this article included.

Tobaksrökning dödar, det råder det inga tvivel om. Men vem kan och får förmedla faktabaserad kunskap och information om tobaks- och nikotinprodukter? Enligt A Non Smoking Generations generalsekreterare är information från tobaksindustrin ingenting värt. Det är viktigt att konsumenter får tillgång till faktabaserad information om dessa produkter och tobaksindustrin torde ha bäst kunskap om sina produkter, varför ska de då inte få vara med i samhällsdebatten?

Med nyåret 2021 väcktes förhoppningar om bättre tider. Det finns nu vaccin mot Covid-19 och massvaccineringen har påbörjats världen över. Trots omfattande restriktioner och ett stort antal statliga åtgärder för att begränsa smittspridningen steg ändå antalet avlidna i Covid-19 i april 2021 över 1 300 personer per miljon invånare i Sverige, 1 800 i Europa och nästan 400 globalt. [1]

Detta betyder att nivåerna i antalet avlidna i Covid-19 nästan är detsamma som antalet personer som avlider till följd av rökning varje år. Under 2017 dog uppskattningsvis 13 000 personer till följd av rökning i Sverige, dvs. ca 800 personer färre än som hittills dött i Covid‑19 per den 20 april 2021. Globalt dog omkring 7 miljoner personer av rökning enbart under 2017, vilket kan jämföras med 3 miljoner i Covid-19 sedan pandemin startade. [2]

Uppskattningsvis dog 100 miljoner människor under 1900-talet till följd av rökning [1]. Som motreaktion har ett stort antal länder världen över infört höga punktskatter, rökförbud, marknadsföringsförbud, hälsovarningar, krav på försäljningstillstånd och andra mer eller mindre kreativa och effektiva åtgärder för att begränsa rökningen.

Höga punktskatter på cigarretter och hårdare röklagstiftning skiljde länge ut Sverige från de flesta andra länder. De svenska skattehöjningarna sedan mitten av 90-talet åtföljdes av en halvering i rökandet. Men övriga Europa har numer kommit i kapp och i flera fall gått om. Ett stort antal europeiska länder uppvisar både betydligt högre punktskatter och pris på cigaretter än Sverige (se tabell 1). Dessutom är den svenska cigarettskattens andel av försäljningspriset bland den lägsta i hela Europa.

 

Tabell 1: Rökare och snusare samt pris och skatt på cigaretter 2017
Andel rökare och snusare bland vuxna, pris i SEK samt skattens andel av priset på cigaretter
Land / region Rökare [3] Snusare [4-7] Pris per cigarett [8] Skattens andel [3]
Sverige 10 11 3,1 68
Norge 13 12 64
Danmark 15 2,8 74
Finland 15 3 4,0 87
Storbritannien 17 5,4 79
Frankrike 28 4,5 82
Tyskland 22 3,2 68
Irland 20 6,3 78
USA 14 2 43
Världen 19 61

 

Ett exempel är Storbritannien som sedan 1997 haft målsättningen att höja den reala skatten på cigaretter med minst 5 procent per år. Britterna har nu gått om Sverige och en cigarett är mer än 70 procent dyrare i London än i Stockholm. Konsekvensen av de kontinuerliga skattehöjningarna är att andelen dagligrökare i Storbritannien minskat med 10 procentenheter sedan 2004.

Trots lägre pris på cigaretter än många EU-länder är andelen dagligrökare i Sverige fortsatt den absolut lägsta i Europa, i synnerhet bland män. Av vuxna svenskar röker knappt 10 procent. Detta kan jämföras med 15 procent i Danmark, 17 procent i Storbritannien och 28 procent i Frankrike (se tabell 1). Inte ens Irlands synnerligen höga cigarettskatter har lyckats få ned rökningen till svenska nivåer. Dessutom är regelverken kring rökning inom EU till största del harmoniserade och samma regler gäller i alla medlemsstater. Den lägre andelen svenska rökare kan således varken förklaras av högre skatter eller en hårdare röklagstiftning.

Varför har Sverige ändå den lägsta andelen rökare i hela EU? Exakt samma fråga kan ställas för Norge. Svaret är med största säkerhet att snus är tillåtet i både Sverige och Norge och att mer än 10 procent av både svenskarna och norrmännen snusar.

Snus är ett dokumenterat substitut till cigaretter, rökare använder sig av snus för att försöka sluta röka och vissa rökare lyckas sluta röka med hjälp av snus. Förutom snus är numer även andra snusliknande nikotinprodukter tillåtna i Sverige och Norge, såsom nikotinportioner. Exakt hur mycket snuset och sådana produkter bidrar till att minska rökningen är oklart. Jämfört med Storbritannien är andelen svenska rökare 7 procentenheter lägre. Jämfört med Tyskland, som har samma skatteandel som Sverige, är andelen svenska rökare 12 procentenheter lägre. Jämfört med Frankrike är andelen 18 procentenheter lägre. Mot en sådan bakgrund är det inte orimligt att tro att snus kan bidra till att minska andelen rökare med mellan 5 och 15 procentenheter. Detta motsvarar grovt mellan 400 000 och 1 200 000 färre svenska rökare. Om snus vore tillåtet inom övriga EU, och om snus var lika populärt bland EU-medborgare som svenskar, motsvarar detta att snus skulle kunna minska antalet rökare inom EU med mellan 20 och 60 miljoner personer. Hur kan en sådan utveckling inte vara positiv när det svenska målet är ett rökfritt Sverige?

Utvecklingen av cigarettskatterna och rökandet inom EU verkar visa på att fortsatt höjda cigarettskatter är ett allt mer ineffektivt medel för att begränsa rökningen. Detta ligger i linje med ekonomisk teori där köparnas känslighet för prishöjningar många gånger kan förväntas minska när priset ökar. Frågan är om högre skatter och restriktivare rökregler inom EU någonsin kan skifta ned rökningen till svenska och norska nivåer. Även om det vore möjligt verkar skatterna i så fall behöva höjas till mycket höga nivåer. Detta medför andra problem. Med högre skatter ökar risken för organiserad smuggling. Ett annat problem som accentueras är cigarettskattens regressivitet. Enkelt uttryck innebär detta att högre cigarettskatter drabbar låginkomsttagare oproportionerligt hårt. En annan möjlig effekt är att cigaretter förvandlas till en lyxvara som attraherar en ny typ av klientel.

Dessa åtgärder hjälper inte heller till att förhindra att minderåriga börjar använda tobak och nikotin. Istället är det ålderskontrollen som behöver bli säkrare, något som hela tobaksindustrin står bakom.

Med tanke på att omfattningen av antalet avlidna i rökning endast under ett år understiger antalet som hittills avlidit i Covid-19 kan man fråga sig vad politikerna i både Sverige och EU bör dra för slutsatser kring snusets bidrag för att minska rökningens hälsobörda. Omfattande forskning har gjorts på avseende snusets hälsopåverkan som visat att det inte alls har samma hälsovådliga effekter som cigaretter, studier som generalsekreteraren för A Non Smoking Generation väljer att inte nämna. Generalsekreteraren vill också reglera vilka aktörer som har rätt att ha en åsikt om och debattera folkhälsopolitiken. I ett demokratiskt samhälle måste båda sidor få uttala sig och en åsikt ska inte exkluderas för att den andra inte gillar den och stöter sig med den egna. På så vis, om tobaksindustrin ska exkluderas från att delta i debatten om produkter som de producerar och har stor kunskap om bör även ensidiga intresseorganisationer som A Non Smoking Generation också exkluderas från samma debatt om folkhälsopolitiken.

Det folkhälsopolitiska priset av att tillåta snus och liknande nikotinprodukter är att en viss andel av befolkningen snusar. Bland dessa återfinns säkerligen människor som troligtvis aldrig skulle ha rökt. Snus har väldokumenterade negativa hälsoeffekter. Hälsoeffekterna är dock mångdubbelt mindre skadliga än rökning och än så länge har inget dödfall registrerats som att vara orsakat av snusning. Ytterligare ett faktum som A Non Smoking Generation ofta väljer att glömma bort. Ur ett samhällsperspektiv är det således mycket bättre om folk snusar än om de röker. Visst är det möjligt att snus kan fungera som en inkörsport till rökning för vissa personer. Det vill säga någon som provar på snus går vidare med att prova på att röka och fastnar i rökningen. Det är naturligtvis tragiskt i det enskilda fallet. Men netto, när dessa eventuella fall är inkluderade, framgår det ändå helt klart att just svenskar och norrmän röker mindre och snusar mer än övriga européer.

 

källor
[1] Worldometer (2021-04-20), COVID-19 CORONAVIRUS PANDEMIC, https://www.worldometers.info/coronavirus/

[2] Global Burden of Disease Collaborative Network (2018), Global Burden of Disease Study 2017.

[3] World Health Organization (2019), WHO report on the global tobacco epidemic.

[4] Folkhälsomyndigheten (2020), Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?”

[5] SSB (2021), Røyk, alkohol og andre rusmidler, tabell 07692.

[6] Institutet för hälsa och välfärd (2018) Tupakkatilasto 2018.

[7] Cornelius ME, Wang TW, Jamal A, Loretan CG, Neff LJ (2019), Tobacco Product Use Among Adults — United States, 2019. Morbidity and Mortality Weekly Report, 2020; Vol 69: 1736–1742

[8] Europeiska kommisssionen (2020), Excise duty tables Part III – Manufactured Tobacco (Shows the situation as at 01/07/2020).

 

Markus Lindblad, kommunikationschef på Snusbolaget

 

ENGLISH VERSION

“The tobacco industry must be considered to have the best knowledge about their own products”

Smoking kills, there is no doubt about it. But whom can and may communicate facts and knowledge about tobacco and nicotine products? According to the Secretary General of A Non Smoking Generation, any information from the tobacco industry can be disregarded. It is important that consumers have access to fact-based information about these products and the tobacco industry must be considered to have the best knowledge about their own products, why should they then not be able to partake in the public debate? Markus Lindblad, head of external affairs for Haypp Group poses this question in a reply directed at A Non Smoking Generation.

 

The new year of 2021 brough with it the hopes of better times. Now, there is a vaccine against Covid-19 and mass vaccinations have started around the world. Despite all the national restrictions and measures enacted to restrict the spread of the virus, the number of deaths due to Covid-19 surpassed 1,300 persons per million citizens in Sweden in April 2021. In Europe, the number was 1,800 per million citizens and almost 400 per million citizens worldwide. [1]

This implies that the number of deaths due to Covid-19 are almost the same as the number of deaths caused by smoking each year. In 2017 approximately 13,000 people died in Sweden due to smoking, that is 800 people less than those who have dies due to Covid-19 on 20 April 2021. Globally, approximately 7 million people die from smoking in 2017 alone. This can be compared with the more than 3 million people who have died due to Covid-19 since the start of the pandemic. [2]

It is estimated that 100 million people died due to smoking during the 20th century. [1] As a reaction to this, many countries across the globe introduced high excise duties, smoking bans, marketing restrictions, health warnings, sales permit requirements and other more or less creative and effective measures trying to limit smoking.

High excise duties on cigarettes and stricter regulations on smoking made Sweden stand out in comparison with other countries for a long time. When Sweden increased the excite duties in the middle of the 1990s, smoking was cut in half. However, the rest of Europe has now caught up with Sweden and in some cases overtake Sweden. In a number of European countries, the excise duty and the price of cigarettes are significantly higher than in Sweden (Table 1). In addition, the Swedish excite duty’s share of the sales price is among the lowest in all of Europe.

 

Table 1: Smokers and snuffers as well as price and excise duty on cigarettes 2017

Share of smokers and snuffers among adults, price in SEK and the excise duty’s share of price on cigarettes

Country/ region                               Smokers [3]       Snuffers [4-7]   Price per cigarett [8]                          Share of excise duty [3]

Sweden                10                           11                           3,1                          68

Norway               13                           12                           –                               64

Denmark             15                           –                               2,8                          74

Finland                15                           3                              4,0                          87

United Kingdom                              17                           –                               5,4                          79

France                  28                           –                               4,5                          82

Germany             22                           –                               3,2                          68

Ireland                 20                           –                               6,3                          78

United States    14                           2                              –                               43

World                   19                           –                               –                               61

 

 

As an example, the United Kingdom has since 1997 had the goal of increasing the real excise duty on cigarettes with at least 5 per cent per year. The United Kingdom has now overtaken Sweden and one cigarette is more than 70 per cent more expensive in London than in Stockholm. The consequences of the continuous increase of excise duty is that the share of people who smoke daily in the United Kingdom has decreased by 10 percentage points since 2004.

Despite the lower price point on cigarettes than in most European countries, the share of people who smoke daily in Sweden is the lowest in Europe, particularly amongst men. Of the total adult population in Sweden, scarcely 10 per cent smoke. This can be compared with 15 per cent in Denmark, 17 per cent in the United Kingdom and 28 per cent in France (see Table 1). Not even the particularly high excise duties in Ireland has managed to lower the levels to that of Sweden. Moreover, regulations relating to smoking is largely harmonised within the EU and the same rules apply in all member states. The low percentage of Swedish smokers can therefore not be explained neither by higher excise duties nor a stricter regulation on smoking.

Then how come Sweden still has the lowest percentage of smokers in the EU? The same question can be asked for Norway. The answer is, in all likelihood, that snus is permitted in both Sweden and Norway and that more than 10 per cent of both Swedes and Norwegians use snus.

Snus is a documented alternative to cigarettes and smokers use snus in order to try to quit smoking, some of which succeed and do stop smoking with the help of snus. Apart from snus, there are now other snus-like nicotine products allowed in Sweden and Norway, such as nicotine pouches. Exactly how much snus and alike products contribute to reduce smoking is unclear. Compared with the United Kingdom, the share of Swedish smokers is 7 percentage points lower. Compared with Germany, which has the same level of excise duty as Sweden, the share of smokers is 12 percentage points lower. When comparing with France, the difference is 18 percentage points. Against such a background, it is not unreasonable to believe that snus can contribute to decrease the shade of smokers of 5 to 15 percentage points. This can roughly be estimated to represent 400,000 to 1.2 million less Swedish smokers. If snus was permitted in the rest of the EU, and if snus was as popular among EU citizens as among Swedes, snus could help decrease the number of smokers in the EU by 20 to 60 million people. How can such a development not be positive when the Swedish goal is that of a smoke-free Sweden?

The development in relation to excise duty on cigarettes and smoking within the EU appears to show that continuous increase of excise duties is an ineffective measure to limit smoking. This is in line with economic theory whereby buyers’ sensitivity to price increases many times will diminish as the price increases. The question is if higher excise duties and more restrictive rules on smoking within the EU even can impact smoking in a way that will bring it down to Swedish and Norwegian levels. Even if it would be possible, it appears that the excise duties must then be increased to very high levels. Such increases would bring about other problems. Higher excise duties increase the risk for organised smuggling. Another problem that is highlighted is the regressive nature of the excise duty on cigarettes. Simply put, the high excise duties afflict low-income people disproportionally much. Another possible effect is that cigarettes are transformed into a luxury good that attracts a new type of customer.

These measures will not help to prevent minors from starting to use tobacco or nicotine. Instead, it is age verification that has to become more secure, something the entire tobacco industry supports.

Considering that the number of people that dies due to smoking in one year is less than the number of people that has died of Covid-19 up until 20 April 2021, the question is what the politicians in Sweden and the EU should draw as conclusions regarding the effect of the snus when it comes to decreasing the public health issued of smoking. Extensive research has been conducted in relation to the health effects of snus. Research which has shown that snus does not have the same dire health effects as cigarettes and which the Secretary General of A Non Smoking Generation chooses to not mention. The Secretary General also wishes to decide which actors that may have the right to an opinion about and debate public health policy. In a democratic society all sides must have the opportunity to voice their opinion and it should not be excluded because it is not liked or is opposite one’s own. Therefore, if the tobacco industry should be excluded from partaking in public debate about products which they produce and have vast knowledge about then also interest groups like A Non Smoking Generation should also be excluded from the same public debate on public health policy.

The price for the public health policy if allowing snus and other similar nicotine products is that some people will use such products. Among these people, there will surely be those that have never smoked. Snus has well-documented negative health effects. But they are many-times less harmful if compared to the health effects of smoking and so far, no snus has not been a cause of death. Yet another fact that A Non Smoking Generation often chooses to forget. From a broad societal perspective, it is much better if people were to use snus than to smoke. It is possible that snus may, for some people, be a gateway to smoking, i.e. someone that tries snus moves on to try smoking and sticks with smoking. This is sad in those particular cases. However, considering the net effects, when such possible cases are included, it is still the case that Swedes and Norwegians smoke less and use more snus than other Europeans.

 

Sources

[1] Worldometer (2021-04-20), COVID-19 CORONAVIRUS PANDEMIC, https://www.worldometers.info/coronavirus/

[2] Global Burden of Disease Collaborative Network (2018), Global Burden of Disease Study 2017.

[3] World Health Organization (2019), WHO report on the global tobacco epidemic.

[4] The Swedish Publich Health Authority (2020), Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?”

[5] SSB (2021), Røyk, alkohol og andre rusmidler, table 07692.

[6] Institutet för hälsa och välfärd (2018) Tupakkatilasto 2018.

[7] Cornelius ME, Wang TW, Jamal A, Loretan CG, Neff LJ (2019), Tobacco Product Use Among Adults — United States, 2019. Morbidity and Mortality Weekly Report, 2020; Vol 69: 1736–1742

[8] European Commission (2020), Excise duty tables Part III – Manufactured Tobacco (Shows the situation as at 01/07/2020).

 

Markus Lindblad, head of external affairs for Haypp Group