DEBATT. Svenskar har för låg kunskap om skadeverkningar för olika nikotinprodukter. Det kan regeringen komma till rätta med i sin nya tobaksstrategi, skriver Anette Rosengren, nordisk koncernchef Philip Morris.

Trots att Sverige länge har bedrivit ett förebyggande arbete mot tobaksanvändning är det fortfarande hundratusentals svenskar som röker vilket orsakar stora skador varje år, för såväl den enskilda individen, dess närstående som för samhället i stort.

Det övergripande målet för svensk tobakspolitik är att minska allt tobaksbruk och förhindra att minderåriga börjar använda tobak. Det finns idag en bred samsyn om att minska tobaksbruket, men som målet är formulerat och används hindras rökarna från att få den kunskap de behöver för att fatta informerade beslut om sin rökning och hur de kan minska skadorna.

För att lyckas med målet att få fler att sluta röka är det viktigt att rökarna vet vad det är som gör cigaretterna skadliga. Philip Morris gav därför i uppdrag till HUI Research att genomföra en studie om skadligheten hos olika tobaks- och nikotinprodukter, som cigaretter, snus, e-cigaretter och uppvärmda tobaksprodukter och som vi nu publicerar.

Rapporten studerar bland annat på hur svenska och internationella myndigheter och organisationer samt svenska folket ser på skadligheten hos olika tobaks- och nikotinprodukter. Vi lät också Ipsos genomföra en undersökning bland myndiga användare av tobaks- och nikotinprodukter under vecka 51 till 53 år 2020. Drygt 1 500 personer besvarade enkäten.

Rapporten från HUI Research visar att olika tobaks- och nikotinprodukter är olika skadliga för hälsan, och att cigaretter eller andra sätt att röka tobak är det mest skadliga. Det som framförallt gör cigaretten skadlig är själva förbränningen som frigör en mängd skadliga och cancerframkallande ämnen. Förbränning sker när tobaken utsätts för höga temperaturer, över 400°C, då rök uppstår som sedan andas in. För att minska skadeverkningarna är undvikandet av förbränning därmed centralt.

Rökarna har dock väldigt liten kunskap om detta och underskattar förbränningens farlighet. Endast 1 procent nämner spontant förbränning som det som gör cigaretten skadlig, vilket tyder på en mycket låg kunskap vad gäller cigarettens absolut största hälsorisk.

Rökarna sammanblandar också risken för rökningsrelaterade sjukdomar med risken för beroende. Det är i undersökningen en utbredd uppfattning att det är nikotinet som är den direkta orsaken till rökningsrelaterade sjukdomar. Nästan en tredjedel av alla som är över 50 år menar att det är nikotinet som är den direkta orsaken till sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar och cancer.

Nikotin har länge varit godkänt som läkemedel i Sverige och används för rökavvänjning. Inom forskningen är det allmänt accepterat att, även om nikotin inte är riskfritt, är skadeeffekterna av nikotin små i jämförelse med rökning. Det skadliga med nikotin är främst att det gör människor beroende, bland annat av cigaretter. Det huvudsakliga problemet med nikotinbruk ligger därmed inte i själva nikotinet, utan snarare i hur nikotinet levereras till kroppen, vilket idag oftast sker genom rökning.

För att få rökare att sluta tillämpas idag motiverande samtal, nikotinläkemedel samt läkemedlen vareniklin och bupropion som minskar röksuget. Dessa metoder har utvärderats och visat sig öka chansen till en lyckad rökavvänjning, men det finns många fall där rökarna har svårt att sluta trots dessa insatser.  Skademinimering är en pragmatisk metod där den som har svårt att sluta röka istället uppmanas övergå till mindre skadliga produkter. Bland annat Norge, Storbritannien och USA tillämpar denna metod för att minska befolkningens rökningsrelaterade skador.

Med en skademinimerande strategi skulle målet, precis som idag, vara att minska antalet rökare men i de fall där en rökare inte klarar eller vill sluta röka skulle en övergång till mindre skadliga nikotin- och/eller tobaksprodukter såsom snus, e-cigaretter och uppvärmda tobaksprodukter kunna användas för att åtminstone minska skadeverkningarna.

9 av 10 rökare anser att myndiga personer som röker ska ha tillgång till korrekt information om nikotin- och tobaksprodukter för att kunna fatta informerade beslut om sitt rökande. De flesta anser att detta i dagsläget saknas.

Hälften av de som använder nikotin- och tobaksprodukter anser att hälsovårdsmyndigheter och sjukvården bör informera rökare om de relativa riskerna med olika nikotin- och tobaksprodukter. Hälften anser dessutom att tobaksbolagen bör ha möjlighet att informera om detsamma.

Philip Morris har lanserat visionen om en rökfri framtid. Ska vi lyckas få folk att sluta röka måste vi säkerställa att de som idag röker får information om risker kopplade till användandet av olika tobaks- och nikotinprodukter. Här har sjukvården och hälsovårdsmyndigheter en viktig och avgörande roll att börja kommunicera de olika produkternas relativa skadegrad och risker relaterade till användningen av respektive tobaks- och nikotinprodukt. När regering och riksdag nu står inför att besluta om en ny tobaksstrategi för de kommande åren är det ett utmärk tillfälle att besluta om åtgärder som gör att människor kan fatta väl informerade beslut om sin egna hälsa och därmed för en bättre folkhälsa. Ge Folkhälsomyndigheten och sjukvården ett tydligt uppdrag att öka informationen om produkternas relativa skadegrader och använd skademinimering som strategi för att få befintliga rökare som inte kan sluta att gå över till mindre skadliga alternativ.

Anette Rosengren, nordisk koncernchef Philip Morris