Johan Fall, chef för skatteavdelningen på Svenskt Näringsliv, vill inte kommentera de enskilda fallen.
– Men man kan notera att det har varit mer uppmärksamhet på senare tid. Det är i sig bekymmersamt. Skatteverket är en viktig myndighet som ska ha hög rättssäkerhet och god förutsägbarhet i de beslut som fattas. Det är allmänt viktigt för att näringslivsklimatet ska vara gott.
Johan Fall konstaterar också att Skatteverket har ett högt förtroende.
– Skatteverket brukar få högt betyg hos allmänheten för att det är enkelt att deklarera och få information. En stor del av befolkningen ser positivt på Skatteverket.
När det gäller företagen är det en annan sak.
– Vad företagen har för kontakter med Skatteverket är svårare att fånga empiriskt. Att Skatteverket skulle ge bra information vara enkelt att ha att göra med, stämmer inte överens med de här två enskilda fallen. Skulle förtroendet för Skatteverket bli sämre, är det allvarligt.
Politiken har här en viktig roll att spela, anser Johan Fall som konstaterar att regeringen ska ta beslut om Skatteverkets regleringsbrev för nästa år, i eftermiddag.
– I regeringsformen står att förvaltningsmyndigheter ska beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Det innebär att Skatteverket även måste lyfta fram den skattmyndigas starkaste argument. Den objektivitetsprincipen kan regeringen gärna förtydliga i regleringsbrevet.
Johan Fall utvecklar:
– Jag vet att Skatteverket brukar hänvisa till sitt regleringsbrev att verket ska bidra till att stärka finansieringen av den offentliga sektorn. Men i samma mening står det att skattemyndigheten ska utföra sina uppgifter på ett sätt som är rättssäkert.
Något som har hänt under de senaste åren är att lagstiftningen för företagsbeskattning har blivit mer komplex, konstaterar Johan Fall.
– Idag är skattelagstiftningen alltmer komplex och tas ofta fram i anslutning till internationella förhandlingar. Där har Svenskt Näringsliv gjort ett arbete kring hur lagstiftningsprocessen behöver förbättras när nya regler kommer till och hur man säkrar processen så att lagar blir begripliga och förutsättningsbara så att rätt beslut kan fattas. Där finns mer för politiken att göra och vi har en del skarpa förslag.
Även sättet domstolarna jobbar på kan förbättras, anser Johan Fall.
– De gör nog så gott de kan, men man kanske behöver se över vilka domstolar som tar skattemål och skapa en form av specialisering så kompetensen inom skatter är tillräcklig hög förvaltningsdomstolar och kammarrätter.
Tre av Skatteverkets toppchefer är föremål för en förundersökning efter att ha publicerat information om fallet Ola Nordquist på verkets hemsida och intranät. Hur ser du på det?
– Det är klart att förtroendet för Skatteverket och myndighetens legitimitet hade förmodligen varit högre, om det här inte hade hänt. Men jag vill inte föregripa vad förundersökningen kommer fram till.
Hur upplever Svenskt Näringslivs medlemmar Skatteverkets hantering av företagsbeskattningen?
– Jag kan inte säga att vi har någon barometer, men det är klart att det finns ärenden som är mer komplexa och att det ständigt finns diskussioner hos företagen. Då är det viktigt att Skatteverket funderar på djupet över sin kultur så att man med 10 000 anställda får en enhetlig och rättssäker tillämpning. Då behöver man ha en öppen dialog.
Organisationen Företagarnas medlemmar har en positiv bild av Skatteverket och hamnar högt när det gäller servicegrad och bemötande, berättar Patrick Krassén, skattepolitisk expert på Företagarna.
– Det har att göra med att Skatteverket har jobbat med att utveckla digitala tjänster och en skatteupplysning som gör det lätt för skattskyldiga att följa beskattningen. Men det blir en väldigt annan bild när man som företagare hamnar i en process med Skatteverket.
Patrick Krassén utvecklar:
– Då går Skatteverket från att uppfattas som en uppskattad servicemyndighet till en David mot Goliat-känsla när företagare står inför omprövningsbeslut eller skatterevision. Då är man plötsligt väldigt ensam som företagare mot en myndighet med stora resurser och ingående processvana.
Här noterar Patrick Krassén att Skatteverket har ändrat sitt sätt att agera.
– Det tycks som om Skatteverket på vissa områden har blivit mer inriktat på att gå efter beskattning i olika typer av gråzoner.
Han hänvisar till Skatteverket interna grupp”AISS”, ”Allvarligt internationellt skatteundragande och skatteupplägg”, som numera är nedlagd, men även till andra områden där Skatteverket har drivit processer mot företagare som ”pilotfall”.
– Skatteverket pratar själva om transparens, men man kan fråga sig om det finns andra team och projektgrupper likt AISS inom myndigheten som inte redovisas offentligt och som ska pröva gränserna för vad legalitetsprincipen tillåter och att ska gå efter även laglig skatteplanering, för att ”höja skattemoralen” som syftet var med AISS.
Patrick Krassén jämför med tiden då Ingemar Hansson (tillsatt av Anders Borg, M år 2010) var generaldirektör för Skatteverket.
– Han var ute i debatten och talade om företags ”skattemoral”, samtidigt som myndigheten ägnade sig allt mer åt genomsyn och andra metoder för att omklassificera rättshandlingar i efterhand. Då uppstod en debatt om att myndigheten ska tillämpa lagen och inte agera efter någon egenformulerad agenda. På senare tid uppfattar allt fler att Skatteverket blivit mycket hårdare i sina bedömningar i gråzoner, som presumtionen vid kontantöverföringar, och kan utmäta egendom och sätta företag i konkurs innan skattedom har fallit. Kryptoföretagaren Linus Dunkers åkte exempelvis på en rejäl skattesmäll efter att hans inkomster omklassificerats av Skatteverket som också påförde bokföringsbrott för att han borde ha insett att inkomsterna skulle bedömas som näringsverksamhet, men han friades helt i hovrätten.
Tre av Skatteverkets toppchefer är föremål för en förundersökning efter att ha publicerat information om fallet Ola Nordquist på verkets hemsida och intranät. Hur ser du på det?
– Det påverkar förtroendet för Skatteverkets objektivitet och neutralitet, säger Patrick Krassén och lägger till:
– Bara det faktum att det pågår en förundersökning innebär att de här personerna borde iaktta viss försiktighet. Tre chefer på Arbetsförmedlingen har nyligen fått ta en paus, bland annat it-chefen för att han har medverkat i reklam för en leverantör. Då kan man ifrågasätta om inte skattemyndigheten själv borde ha gjort mer ingående internutredningar.
Patrick Krassén reagerar på att de personerna har skrivit debattartiklar och att generaldirektören har intervjuats och pratat om att Skatteverket är utsatt för en påverkanskampanj.
– Man kan fråga sig om inte andra personer borde företräda Skatteverket i den utåtriktade kommunikationen. Det är ett ovanligt ärende och styrelsen eller departementet (finans) borde ta större ansvar.
– Nu är det underligt att generaldirektören går ut och säger att man är utsatt för en påverkanskampanj och samtidigt säger att man välkomnar en granskning. Men det har ju skett en granskning av AISS-gruppen. Generaldirektören säger att de inte kommenterar enskilda fall, men det är just vad de har gjort (genom att ge sin bild av fallet Ola Nordquist på hemsidan och intranätet). Det blir en motsägelsefull analogi, säger Patrick Krassén, och slår fast:
– Den här debatten handlar inte om att påverka utfallet av enskilda skattemål, utan om att diskutera förtroendet för Skatteverkets styrning, processer och myndighetsutövning.
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.