Svenskt Näringsliv: Konfliktvarslen hotar företagens konkurrenskraft

Den svenska arbetsmarknaden kan, sett till statistiken, uppfattas som fredlig.

 

Förra året förlorades 7 048 arbetsdagar till följd av konflikt enligt Medlingsinstitutets siffror, som ur ett historiskt perspektiv är lågt, inte minst om man jämför med 1980-talet.

 

Siffrorna tar dock bara hänsyn till utbrutna strejker och visar därför inte hela bilden, enligt Svenskt Näringsliv som i en ny rapport granskat alla varsel om stridsåtgärder som lagts mellan 2011 och september 2014.

 

Rapporten visar att medan antalet strejker är få, är varslen desto vanligare. Enligt rapporten lades det mellan 2011 och 2014 totalt 260 varsel om stridsåtgärder, där 187 gällde tvister mellan kollektivavtalsparter.

 

Samtidigt läggs allt fler sympativarsel och under årets första tre kvartal har det dessutom blivit vanligare med sympativarsel än med varsel i primärkonflikter, 25 av 36 varsel i år klassas i rapporten som sympativarsel.

 

Även om varsel inte alltid leder till strejk kan de enligt Svenskt Näringsliv ändå påverka företagens konkurrenskraft och kollektivavtalens innehåll.

 

”Under de tre första kvartalen 2014 lades 36 varsel i förbundstvister. Så många som 26 bedöms ha medfört kraftiga skadeverkningar. Det kan förklara att konflikterna avslutas snabbt och avtal sluts. Frågan är dock om avtalsinnehållet är balanserat”, skriver Svenskt Näringsliv i rapporten.

 

Svenskt Näringsliv har också kikat på vilka fackförbund som varslar om stridsåtgärder mest och högst hamnar Byggnads som mellan 2011 och 2014 lade totalt 26 varsel, följt av Transport (19), Seko (18) och Syndikalisterna (17).