Idag presenterar Omstartskommissionen, uppbackad av Stockholms Handelskammare sina förslag på hur Sverige ska starta om efter corona-krisen. Övergripande vill kommissionen att stödinsatserna vrids om från ”överlevnad till incitament att starta företag, växa, utveckla kompetensen och öka innovationerna”.

Omstartskommissionen leds av ekonomen Klas Eklund, som också ör redaktör för boken  Idéer för ett starkare Sverige som släpps i dag på Ekerlids förlag. I boken ger kommissionens medlemmar förslag på hur Sverige bör agera för att komma stärkt ut corona-krisen.

Här är några av de viktigaste förslagen och slutsatsena:

* Det blir svårare för Sverige att starta om än efter 1990-talskrisen, eftersom vi inte kan räkna med stora reformer som rättar till strukturproblem, fallande valuta, sjunkande räntor och en ökning av världshandeln.

* Svensk ekonomi behöver ”mer dynamik och tillväxtkraft” och då behövs ett ”skattesystem som främjar dynamik och entreprenörskap och åtgärder för att minska utanförskap och segregation och för att rädda vad som annars kan bli en förlorad generation ungdomar” samt ”en systematisk och medveten politik för grön omställning”, en ”snabbare produktivitetstillväxt” och att ”statsskuldens stegring vänds till en gradvis minskning”.

* Finanspolitiken ”måste förändras i riktning mot investeringar och utbildning, och att stödåtgärderna redan under en övergångsfas bör svängas mot mer aktivitet och mindre av passiva bidrag”.

* En skattereform med ”enhetlig kapitalinkomstskatt, enhetlig moms och höjd fastighetsskatt”.

* Avskaffad hyresreglering och en rörligare bostadsmarknad.

* Liberalisering av anställningsskyddet ”i kombination med mer resurser till kompetensutveckling för anställda; en bättre fungerande lönebildning med acceptans för lägre löner för lågkvalificerade jobb; samt att den mer generösa arbetslöshetsersättningen rullas tillbaka efter krisen”.

* En ”viss höjning av skattekvoten” blir svår att undvika.

* Hållbarhet och digitalisering kommer att prägla svensk och global ekonomi.

* På ”kort sikt bör miljö- och klimatperspektiv tillföras de lån, garantier och investeringar som staten nu riktar till utsatta företag”.

* På ”längre sikt behövs större satsningar” på områden där Sverige inte är ledande som ”exempelvis solceller, koldioxidlagring, vätgas eller elfordon” och här bör ”Sverige aktivt delta i de större EU-projekt som får del av unionens omfattande Green deal”.

* Regler för demonstrationsprojekt och prövningsprocesser ”måste tillåta mer experiment”, vilket pandemin har visat vara möjligt.

* Koldioxidskatten på drivmedel bör höjas och Sverige ”bidra i EUs arbete med att sätta pris på importerade varor utifrån deras klimatavtryck och för att utvidga handelssystemet för utsläppsrätter”.

* Sverige behöver mer ”ambitiösa mål vad gäller digitalisering” och ska ”sätta upp höga kvalitativa mål för att bygga ett gott, digitalt samhälle”, vilket ska genom att ”sprida digitaliseringens frukter till så många som möjligt, att få till stånd ett framgångsrikt samarbete mellan privat och offentlig sektor, och att dra in medborgare med olika bakgrund i utveckling av och utbildning om den nya tekniken”.

* Det krävs en ”klar statlig strategi för hantering av data, omfattande tillskott av FoU-resurser (i samarbete med privata företag och stiftelser), utveckling av det juridiska ramverket kring ai och datahantering, en migrationspolitik som tillåter arbetskraftsinvandring och sätter stopp för kompetensutvisningar, en kraftig ambitionshöjning vad gäller att höja it-kompetens i utbildningssystemen – och för dem som undervisar och fattar beslut”.

* Sverige måste skynda på utrullningen av 5G med nätverk som ”bör vara både offentligägda och privata” och med ”tematiska testområden för exempelvis förarlösa fordon, sjukhus och medicinteknik, tillverkningsindustri och jordbruk”.

* ”Hela folket måste förberedas och utbildas inför omställning och förändring”.

* Under omstarten är det ”viktigt att företagsstöden stimulerar aktivitet snarare än passivitet” och därför ska inte den ”temporära subventionen av sjukfrånvarokostnader och det borttagna kravet på läkarintyg” inte förlängas. Likaså ”bör” systemet för korttidsarbete avvecklas.

* Den nedsatta arbetsgivaravgiften ska utvidgas ”för företag som möjliggör snar återgång i arbete”.

*Antalet utbildningar med tydlig ”arbetsmarknadskoppling bör ökas”.

* Anställningsskyddet ”bör moderniseras” efter som Las ”medför alldeles för stora kostnader för arbetsgivaren att säga upp arbetstagare som missköter sitt jobb” och ”regelverket för omplacering och turordning är stelbent”, men en ”reform bör kompletteras med krav på att arbetsgivare med utsatta anställda ger dem kompetensutveckling”.

* Det behövs en ökad lönespridning där de ”enklare ingångsjobben betalas med lägre löner, men där de mer kvalificerade i stället ersätts med högre löner”, inte minst inom vårdsektorn.

* Staten ”måste garantera en hög lägstanivå” redan i förskola och grundskola.

* Forskningen ska centraliseras till de stora universiteten.

* Det ”måste bli lättare att yrkesväxla”, vilken åstadkommas genom att arbetslöshetsförsäkringen görs om till en obligatorisk omställningsförsäkring.

* Det behövs en mer ”ambitiös elektrifiering av vägtrafiken ” med utbyggnad av laddstationer samt utredningar om elvägar för lastbilstrafik.

* ”Omfattande” tester av vätgas behövs.

* Det behövs en ”omedelbar och omfattande utbyggnad av elnätet”.

* Höghastighetsbanorna ”bör tills vidare läggas på is”.

* De ”existerande stödformerna till företagande och innovation bör effektiviseras”, där stöden ”bör koncentreras till färre och mer specialiserade aktörer, med väl definierade mål” och ”systematisk utvärdering”.

* Skatterna ”bör tydligare stärka drivkrafterna för risktagande och kompetensförstärkning”.

* Personaloptioner ”behöver göras mer tillgängliga genom att kraven på arbetad tid och lönenivåer lättas upp”.

* De ”höga marginalskatterna ovanför brytpunkten för statlig inkomstskatt sänks kraftigt, samtidigt som genomsnittsskatten under brytpunkten reduceras genom ett mer generöst och effektivt grundavdrag,mer inriktat på att hjälpa dem som har svårt att ta sig in på arbetsmarknaden”.

* Bortfallet som uppstår ska ”kompenseras med fastighetsskatt och framför allt via höjning av de lägre momsskattesatserna” med en enhetlig moms på 25 procent.

* Sverige ”måste engagera sig i utformningen av den nya europeiska industristrategin så att den blir framåtriktad och innovationspräglad”.

* Sverige behöver tydligare engagera sig för europeiskt samarbete för frihandel och mot protektionism.

* Sverige ska satsa på att bli en ”mer aktiv och inflytelserik medlem” i EU.

Omstartskommissionen
Oskar Nordström Skans, föreståndare för Uppsala Universitets centrum för arbetslivsforskning,

Tor Borg, analytiker Boverket.

Pontus Braunerhjelm, professor vid Institutet för industriell ekonomi och organisation, KTH.

Cecilia Malmström, gästprofessor.

Lars Calmfors, professor emeritus vid Institutet för internationell ekonomi, Stockholms Universitet.

Maria Wetterstrand, vd Miltton Purpose och Miltton Europé.

Lars Hultkrantz, professor emeritus, Handelshögskolan vid Örebro universitet.

Amy Loutfi, vicerektor och professor i informationsteknologi, Örebro Universitet.

Åsa Hansson, docent, Institutet för Näringslivsforskning, Lunds universitet.

Susanne Ackum, ordförande för Forum för omställning.