Den kritiska rösten är Inger Attestam medicinreporter på Svenska Dagbladet. Det är slutsatserna i en studie som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap beställd av Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs Universitet. Författarna av rapporten är Marina Ghersetti och Tomas A. Odén.
– Ja, man kan säga att medierna fungerade som myndigheternas förlängda arm, säger Marina Ghersetti.
Utgångspunkten för forskarnas mediekritik är mediernas uppdrag: att under ansvar informera om viktiga händelser och granska dem som har makt att besluta och påverka samhället.
I rapporten fastslår Marina Ghersetti och Thomas A Odén att: “Resultaten visar att samtliga undersökta medier satte in formationsuppgiften främst och att de nästan utan undantag solidariskt anslöt sig till myndigheternas riskbedömning och beslut om massvaccinering.”
Forskarna har gått genom artiklarna i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Aftonbladet, Expressen, samt inslagen i Ekot, Rapport och Nyheterna(TV4) för 251 dagar publicerade mellan 24 april och 31 december 2009.
Artiklarna var oftast alarmistiska. Den första rubriken i Aftonbladet var “Pesten sprider skräck i världen.” Expressens medicinreporter Anna Bäsén skrev: Hela världen kan drabbas.
Sammanlagt gick forskarna igenom 1 978 artiklar och inslag.
De aktörer som mest uttalade sig i medierna var svenska myndigheter. På toppen finns Smittskyddsinstitutet, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket samt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Även statistiken över enskilda personer som uttalade sig mest i medierna under den tiden toppas av företrädare för Smittskyddsinstitutet: Annika Linde, Maria Brytting, Jan Albert och generaldirektören Johan Carlsson.
Forskarna sågar alltså medierna för att inte ha granskat myndigheterna under förra året då svininfluensan klassades som pandemi. Forskarna anser att medierna borde ha gjort det trots att det rådde ett komplicerat läge.
Första tillfället för granskning infann sig redan 2007 då svenska staten tecknade avtalet om leverans av vaccin med Glaxo Smith Kline. Ett andra tillfälle fanns i juni 2009 då WHO utlyste pandemivarningen men smittan ännu inte nått Sverige. Ett tredje tillfälle fanns efter årsskiftet 2009-2010 då epidemin ebbade ut och majoriteten av svenskarna hade vaccinerat sig, menar forskarna.
Forskarna oroar sig att medierna genom att svika sin granskande uppgift abdikerar frivilligt från den arena de borde behärska. Genom att begränsa sig till att enbart bli informativa minskar också allmänhetens förtroende för pressen. Att medierna varit myndigheternas förlänga arm innebär inte att myndigheterna enbart gynnades.
Genom att inte granska WHOs beslut om att klassa svininfluensa som pandemi och genom att inte granska myndigheternas beslut att vaccinera hela befolkningen bidrog pressen kanske till att staten tog felaktiga beslut.
Marina Gersetti och Tomas Odén summerar: “I längden kan medborgarnas förtroende för medierna skadas av att billig, enkel och informationsinriktad rapportering prioriteras framför mer resurskrävande, granskande journalistik.”
Personerna som fick komma till tal mest antal gånger/huvudpersonAnnika Linde, Smittskyddsinstitutet 113 60
Anders Tegnell, Socialstyrelsen 84 37
Maria Larsson, folkhälsominister 52 20
Jan Liliemark, Läkemedelsverket 46 22
Ann Söderström, smittskyddsläkare 40 30
Maria Brytting, Smittskyddsinstitutet 38 24
Henrik Almkvist, chefsläkare, Stockholm 26 18
Jan Albert, Smittskyddsinstitutet 26 13
Åke Örtqvist, smittskyddsläkare 23 14
Johan Carlson, GD Smittskyddsinstitutet 22 10
Larmerande nyheter på första plats i medierna, antal
Nyheterna i TV4 61
Expressen 59
Rapport 59
Aftonbladet 56
Dagens Nyheter 49
Svenska Dagbladet 49
Göteborgs-Posten 37
Ekot 16
Av Tonchi Percan
Utvalda kategorier


Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.