KTH-professorer: Nimby-grupper styr bostadspolitiken
Bakom rapporten står de tre KTH-professorerna Göran Cars, Thomas Kalbro och Hans Lind som tittat på varför det byggs så lite i Sverige, vad gäller bostäder och infrastruktur, trots att det finns en stor efterfrågan.
Ett hinder som rapportförfattarna identifierar är det direkta medborgarinflytandet som enligt forskarna ger ”ofta högljudda särintressen” allt för stor inflytande på planerna.
Dessa välorganiserade ”nej-sägargru
Bakom rapporten står de tre KTH-professorerna Göran Cars, Thomas Kalbro och Hans Lind som tittat på varför det byggs så lite i Sverige, vad gäller bostäder och infrastruktur, trots att det finns en stor efterfrågan.
Ett hinder som rapportförfattarna identifierar är det direkta medborgarinflytandet som enligt forskarna ger ”ofta högljudda särintressen” allt för stor inflytande på planerna.
Dessa välorganiserade ”nej-sägargrupper” eller Nimby-grupper (Not in my backyard), som enligt rapporten oftast består av etniskt svenska män över 55 år ”med en genuin övertygelse att all typ av förändring är till det sämre”, ger en skev bild av hur opinionen faktiskt ser ut.
– Det är inte demokrati, utan en demokratisk styggelse, säger Göran Cars, professor vid Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad vid Kungliga tekniska högskolan.
Rapportförfattarna anser att medborgardeltagande måste sluta betraktas ”som ett honnörsord som oreflekterat läggs in i varje planeringsprojekt”. I vissa situationer kan det ge mer välgrundande beslut, men ofta blir det snarare tvärtom.
Lösningen, säger Göran Cars vidare, är att ”verkligen ta reda på vad medborgarna” tycker och tänker när det planeras och ska byggas.
– Vi pekar på några möjligheter. En är att använda sig av rena kundundersökningar och fråga folk vad de ser som problem i sin nuvarande stadskärna som ska rivas, och vad som är önskvärt i den nya stadskärnan, säger han.
Det kan handla om att samla in åsikter genom exempelvis enkäter eller att söka upp olika grupper, ge sig ut till köpcentrat, i skolor eller till pensionärsföreningar.
– Då får du ett representativt urval och får höra vad folk faktiskt tänker.
Dessutom föreslår de att slopa överklagandemöjligheter.
KTH-professorerna trycker också på för att se stadsbyggandet som en ”värdeskapande process”. Infrastruktur höjer kort sagt värdet på mark och gör det möjligt och mer intressant att bygga bostäder och fastigheter där. Därmed borde bostadsbyggande och infrastrukturinvesteringar samordnas mer.
Ett exempel på det är regeringens besked tidigare i veckan om att tunnelbanan i Stockholm ska byggas ut, samtidigt som det i kommunerna ska byggas totalt 78 000 nya bostäder.
– Det är just den typen av tänk som vi är ute efter. Uppdraget där var att titta på om kommunerna får tunnelbanan, vad ger de i kompensation? Det var ett bra sätt att få kommunerna att reagera, de hade inte byggt bostäder annars, säger Göran Cars.
– Varenda kommun i Sverige vill ha mer infrastruktur. De vill ha vägar och spårvägar. Då borde man vara tuffare och säga att om ni vill ha det, så måste ni också finansiera det och bygga bostäder, fortsätter han.
elva skarpa förslag till hur planeringsprocesserna kan effektiviseras:
• Avskaffa det kommunala planmonopolet.
• Röj upp bland riksintressena.
• Samordna infrastrukturinvesteringar och bostadsbyggande.
• Planeringsprocessen måste effektiviseras.
• Stärk den representativa demokratin – begränsa det direkta medborgarinflytandet.
• Slopa överklagandemöjligheter.
• Stadsbyggandet måste ses som en värdeskapande process.
• Renodla politikens och förvaltningens roller.
• Våga experimentera.
• Samhälleliga mål för buller, tillgänglighet och luftkvalitet måste hanteras med förnuft.
• Konkretisera begreppet ”hållbarhet”.
Läs hela rapporten här.
Tipsa dagens opinion
Lämna ett tips till oss. Observera att du är helt anonym och att källskydd tillämpas. Rätten att vara anonym är reglerad i svensk grundlag.
Lämna ett tips
Använd formuläret nedan för att tipsa oss. Observera att du är helt anonym och att källskydd tillämpas. Rätten att vara anonym är reglerad i svensk grundlag.