”Instagram och Facebook bäddar för bildredaktörens återkomst”

Det känns som igår. När "Träffsäker kommunikation" illustrerades med ett foto på en piltavla. När företagssajter och powerpoints fylldes med genrebilder från amerikanska bildbanker – bilder på grupper av snygga Accenture-konsulter med upprullade skjortärmar. Alla log övertygande mot staplarna på datorskärmen. Och med "alla" menar jag även den enda kvinnan i gruppen.
 

De här åren, då alla med login till en bildbank betraktades med respekt, var en mörk tid för de riktiga bildredaktörerna. Den sammanföll givetvis med digitaliseringen och början till slutet för de traditionella tidningarna. Expressen, Sydsvenskan och många andra sa helt enkelt upp alla sina fotografer och bildredaktörer. Men tiderna har förändrats, igen. Jag kan meddela att ryktet om bildredaktörens död var överdrivet. Det vi kan se här på Curious Mind skulle jag vilja beskriva som bildredaktörens återkomst. Eller kanske bildredaktören 2.0. Vi märker det tydligt i våra uppdrag och i efterfrågan från våra kunder.

 

Det är inte minst Instagram och Facebook som har gjort bilden värdefull igen. Alla vill ha medarbetare som kan producera och välja rätt bild – bilden med det rätta uttrycket, som kommunicerar rätt värden och tilltalar följare så mycket att de gör tummen upp och delar. Det handlar om en professionalisering och växande insikt om att bilden är en viktig komponent i kommunikationen.

 

Missförstå mig rätt. Bildbanker kan vara jättebra. Ofta är det inte bilden det är fel på, utan urvalet. Inom TV finns begreppet apelsin-TV – alltså fantasilösheten att illustrera ordet "apelsin" med … en apelsin. Då kan man liksom inte skylla på bildbanken. Samma övertydliga fantasilöshet finns såklart på webben också (men nej, man behöver inte illustrera "tillväxt" med en liten planta i en liten jordhög i någons kupade händer).

 

Bildredaktör 2.0 är en person som har en specifik kompetens och ett tydligt uppdrag. Det är någon som bidrar till att ge bilden status, som garanterar att bilden ges lika stor dignitet som det skrivna ordet. Och förstås har koll på att bilden fungerar i olika skärmstorlekar.

 

Det kan vara en ung person, nyutexad från en mediaskola, med talang för bildberättande. Det kan vara en fotograf av "den gamla skolan" som breddat sitt område och vet hur man optimerar sitt bildspråk för digitala och sociala mediekanaler. Ett företags visuella uttryck i digitala medier befinner sig (som regel) långt från det klassiska bildspråket i Life Magazine. Bildredaktör 2.0 ska inte bara vara en visuell strateg utan kan också snabbt fixa bilder som är finurliga och kommunicerar rätt grejer, utan att avvika från det grafiska uttrycket. Det behöver inte alltid vara fotografiska mästerverk. Fingertoppskänsla och tajming är oftast viktigare. Och som bildredaktör 2.0 ser man alla i målgruppen som potentiella "co-creators".

 

Evalena Andersson, vd på Curious Mind

 

Vill du också bidra med en spaning till Dagens Opinion? Mejla rolf@dagensopinion.se