Almega till attack mot oppositionen i ny rapport: 60 000 jobb hotas

Bakgrunden är den rödgröna oppositionens förslag att slopa regeringens reform med sänkta arbetsgivaravgifter, som kostar staten omkring 16 miljarder kronor varje år och som såväl oppositionen som regeringens egen expertmyndighet IFAU anser gett ganska få nya jobb.

 

Men branschorganisationerna Visita, Svensk Handel och Almega hävdar att en höjning skulle ge förödande konsekvenser.

 

– Vi är oroliga för de utspel som kommit från oppositionen om att man vill ta bort reduktionen av sociala avgifter för unga. Vi ser en risk att många företag inte kommer ha råd att ha kvar ungdomarna och att många ungdomsjobb försvinner, säger Almegas näringspolitiska expert Marie Silfverstolpe.

 

I rapporten ”Sveket – så slår höjda arbetsavgifter mot unga” tittar branschorganisationerna på vad det skulle innebära om reformen avskaffades och vilka branscher som främst skulle påverkas. Bland annat konstaterar organisationerna att en skattehöjning skulle öka kostnaderna för näringslivet med 14,1 miljarder kronor och främst drabba detaljhandeln. För offentliga sektorn skulle det innebära ökade kostnader om 2,5 miljarder kronor.

 

Totalt är det 60 000 arbetstillfällen som hotas av oppositionens politik, hävdar branschorganisationerna som i rapporten räknar ut hur mycket en skattehöjning skulle motsvara i form av jobb för unga.

 

Men ni har alltså räknat ut hur många jobb som motsvarar 16,6 miljarder kronor. Är det samma sak som att de försvinner?
– Det finns en uppenbar risk för det. Man kan tänka att många inte har råd att betala de sociala avgifter som den här höjningen skulle innebära. Då har de alternativet att antingen lägga ner eller flytta verksamheten, säger Marie Silfverstolpe.

 

Enligt IFAU har ju sänkta arbetsgivaravgifter skapat mellan 6 000 och 10 000 jobb?
– Jag är ingen forskare, men när vi pratar med våra företag så säger de just att det är reduktionen av sociala avgifter som gjort att de valt att ta in en ung person istället för en som är äldre och att de kunnat anställa fler personer, eftersom lönekostnaden blivit lägre. Det går ju inte att säga ur en forskningssynpunkt att det ena beror på det andra, utan det är en uppfattning som våra företag har, att det här har bidragit till att de vågat anställa så pass många ungdomar som de gjort, säger Marie Silfverstolpe.

 

I rapporten lyfts också tre orsaker till den höga ungdomsarbetslösheten fram, som exempelvis turordningsreglerna i LAS som innebär att ”unga som precis har börjat på en arbetsplats är de som företaget först säger upp i sämre tider”. Rapporten tar även upp ”höga ingångslöner” och det lilla utbudet av jobb ”där erfarenhet och utbildning inte är avgörande”.