
Dagens Opinions Rolf van den Brink berättar hur det kändes att bli utslängd från riksdagsjournalisternas slutna klubbträff med Jimmie Åkesson (sd).
Som vanligt strosar jag fram mot det som heter ”Arbetsrum för pressen” för en ny dags arbete i riksdagen. Det är tisdag. Vanligtvis är det tomt och tyst i pressens arbetsrum, som riksdagen upplåter till journalister som behöver någonstans att jobba eller ta en fika.
Idag är något annorlunda. Det hörs ett svagt sorl. Över sorlet hörs SD-ledaren Jimmie Åkessons röst. Jag fattar. Riksdagsjournalisternas förening har bjudit in en politiker. Det har hänt förut. Det är ett av dessa tillfällen.
Det är fullsatt. Jag noterar DN, SVT, Aftonbladet, Altinget, TT, de stora riksmediernas politiska reportrar är på plats. Medlemmarna i Riksdagsjournalisternas klubb. Kartonger med minisemlor med spritsad grädde har travats upp på ett bord. Jimmie Åkesson sitter komfortabelt tillbakalutad i en fåtölj och lägger ut texten.
Scenen är lätt Orwellsk. Här sitter ledaren för det parti som gång på gång uttrycker sitt förakt för ”medie-etablissemanget”. Här sitter medie-etablissemanget, som i många år skydde Jimmie Åkesson och SD. Nu lyssnar de andäktigt på vad SD-ledaren har att säga. Nu vill han hänga av Liberalerna i valrörelsen, säger han. Riksdagsjournalisternas klubb antecknar.
För en journalist är scenen oemotståndlig. Jag tar en stol och sätter mig i Arbetsrum för pressen, som upplåts av den av skattebetalarna finansierade riksdagen. Tidigare, när någon partiledare har varit här, har även jag, som valt att stå utanför Riksdagsjournalisternas klubb, fått sitta med och lyssna lite. En gång fick jag även kaffe. Det kändes generöst och mänskligt. Och demokratiskt.
Den välpolerade partiledaren omringad av de lystrande politiska reportrarna.
Minisemlorna i fonden.
Visst är det värt en bild?
Det sitter i ryggmärgsreflexen. Jag ställer in kameran och väntar på rätt tillfälle. Då glider en vitskjortad man fram genom leden av de ansamlade klubbmedlemmarna. Vi kan kalla honom KK från YY eller LL från TT. Det kan vara ovidkommande. Han väser fram att det råder fotoförbud. Jag förstår inte. Hur kan det vara förbjudet att fotografera i Pressens arbetsrum? Mannen böjer sig ner en aning och säger:
”Du är ju inte heller med i föreningen så du ska nog gå härifrån”.
Jag förstår ännu mindre. Här står alltså en reporter för ett av landets allra största mediehus och kör bort en kollega ur pressens arbetsrum. Var kom det mandatet ifrån? Hur kan det sitta i ryggmärgen att slänga ut en journalistkollega?
Ska det hållas slutna möten mellan politiska journalister och politiska makthavare är det väl bättre att gå till ett dolt ställe och stänga dörren och dra för gardinerna?
Så slutet visar det sig heller inte mötet vara, för allt Jimmie Åkesson säger kommer snart ut i de olika medierna. Klubben kanske är mer är till för att skapa en gemenskap, ett etablissemang, något förmer som stänger ute andra. Vad klubben har för syften eller vilka stadgor är inte lätt för den oinvigde att få veta. Någon hemsida tycks inte finnas.
Visst kunde jag ha gått med i Riksdagsjournalisternas förening, men jag har aldrig känt mig bekväm vid tanken. Jag ser hur de konkurrerande politiska reportrarna har sitt dagliga gemyt när de sitter tillsammans och käkar lunch i riksdagshusets matsal. Ja, det hade det varit trevligt att få vara med där och även i deras förening för den delen. Men det skulle också vingklippa mig som journalist. Jag skulle sannolikt inte ha kunnat skriva denna text. Och jag har aldrig fått ihop det hur konkurrenter som slåss om politiska nyheter kan fika tillsammans dagligdags.
Jag rafsar ihop mina saker och går. Känslan av att bli avvisad inför medieetablissemanget är oväntat jobbig, faktiskt. Jag får en liten, liten aning om hur det kan ha känts för de reportrar som Donald Trump avvisade på grund av att de gjorde sina jobb som de skulle. Vanmakt. Samtidigt har jag bestämt mig för att aldrig ens överväga att gå med i riksdagsjournalisternas klubb. Jag kan faktiskt inte förstå att någon vill vara med där.

Rolf van den Brink
DO JOBB
om oss Dagens Opinion riktar sig till engagerade och intresserade proffs inom opinionsbildning, kommunikation och samhällsförändring. Vår ambition är att utveckla, utmana och underhålla vår...