När M-ledaren Ulf Kristersson läste upp listan över de 24 ministrar som ska göra jobbet för regeringen under den kommande mandatperioden tonade några gemensamma nämnare fram:
* endast två tillträdande statsråd har regeringserfarenheter sedan tidigare, Ulf Kristersson, tidigare socialförsäkringsminister och Tobias Billström, tidigare migrationsminister, båda under Alliansregeringen med Fredrik Reinfeldt som statsminister (m). Då ska sägas att Tobias Billström vill diskutera ”volymer” i invandringsfrågan, men fick munkavle av Fredrik Reinfeldt.
* inget statsråd hämtades externt, utanför politiken, alla handplockade ministrar är eller har varit proffspolitiker.
* ingen ”stor stjärna” lyftes in.
* känslan av en kristen regering snarare än profan breder ut sig, med en finansminister med bakgrund i Livets ord, en statsministerfru som är präst och kristdemokrater på tunga poster.
* alla har svensk bakgrund, förutom klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (l) och kulturministern Parisa Liljestrand, som har iransk bakrund.
När det gäller Moderaternas statsråd, vars utnämning, Ulf Kristersson kontrollerar fullt ut, uppstår känslan av att det rör sig om belöningar till trotjänare som inte har gått att runda, de som stannade kvar och inte lämnade partiet efter valförluster och sågningar i pressen, de jobbade på när kanske botten i partikassan kunde siktas, de som kom till kongressen, fikade med väljare, reste runt i landet på partistämmorna, kanske rentav knackade dörr och serverade korv. De LOJALA: Johan Forsell, Elisabeth Svantesson, kill-falangens Niklas Wykman, som för övrigt har hunden Laban ihop Romina Pourmokhtari, Maria Malmer Stenergard och Carl-Oskar Bohlin. Partimedlemmar som Ulf Kristersson har hållit presskonferenser med, ja det gäller även försvarsministern Pål Jonsson. Teamet som har gått igenom tuffa tider tillsammans. Teamet som har svalt den tuffa SD-medicinen utan ett knyst.
Och förstås vill Ulf Kristersson hålla teamet tajt, korten nära sig, inte chansa. Personer vars vandel har nagelfarits, både externt och internt. Det pratas alltid som konflikter mellan Stockholm och landet, killfalangen mot tjejfalangen, kanske behövde även det stävjas.
Ett svagt lag, ropar en del kritiker. Men hur starkt behöver laget vara, när det blir riksdagen, givet den svaga regeringsmajoriteten, som blir platsen där politiken ska baxas fram?
Mycket av arbetet inom de sex tyngsta politikområdena kommer också att ske i de projektgrupper som KD, SD, L och M deltar i.
Dessutom får regeringen en regering i regeringen, ett inre kabinett där de fyra partiledarna för alla samarbetspartier fattar avgörande beslut om politiken som ska föras.
Försvars, utrikespolitiken och kriminalpolitiken får en överrock i form av nationellt säkerhetsråd som ska ta fram en styrande nationell säkerhetsstrategi via en nationell säkerhetsrådgivare, som sannolikt redan är utsedd, ja som vanligt spekuleras det i Carl Bildt, men även Henrik Landerholm, generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar, är ett hett namn.
Med dessa överrockar, de partigemensamma arbetsgrupperna och riksdagen som själva politikfabriken, blir statsrådens roll mer av att vara ansikten utåt, spindlar i nätet, personer som länkar samman olika intressegrupper.
Så finns en aspekt till, som förtjänar mer uppmärksamhet. Det är frågan om hur stort inflytande Jimmie Åkesson egentligen har haft över ministerutnämningarna? I Tidöavtalet står att SD ska ha inflytande över utnämningarna, och det är svårt att tro att Jimmie Åkesson fick vänta tills regeringsförklaringen för att få veta namnen på statsråden. Tvärtom, snacket går till och med om att det var SD-missnöje med några namn som fick Ulf Kristersson att begära ytterligare ett par dagar för förhandlingar av talmannen.
Givet den profil statsråden har, så är det knappast något statsråd som är ens i närheten att förarga Jimmie Åkesson. Okej, Romina Pourmokhtari har varit öppet kritisk till Liberalernas SD-samarbete som Luf-ordförande, men att även hon sväljer medicinen är nog ingen nackdel i Sverigedemokraternas normaliseringsprocess.
Däremot skulle Sverigedemokraterna knappast släppa fram statsråd från den förra ”sjuklövern”, som var ”ansvarig för den okontrollerade invandringen”, läs namn som Fredrik Reinfeldt eller andra för SD stigmatiserade borgerliga politiker, då skulle partiet riskera internkritik.
Så är det Jimmies eller Ulfs ministerlista vi ser? Kanske bådas.
Dela inlägg
Rolf van den Brink
DO JOBB
Plats Stockholm Vill du bidra till en positiv samhällsutveckling genom kommunikation, medierelationer och lobbying? Westander söker fler kundansvariga konsulter som vill stärka varumärken, bilda opinion och påverka politiska beslut. Du bygger långsiktiga samarbeten med dina uppdragsgivare och stärker deras kommunikation med fokus, uthållighet och utifrånperspektiv. Dina arbetsuppgifter kan handla om att utveckla strategier, ta fram handlingsplaner och genomföra pr-aktiviteter. Du arbetar nära kollegor med bred kompetens och bidrar även med din egen specialistkunskap i andras kundsamarbeten. Varför Westander? Westander är en mötesplats för samhällsengagerade. Vi erbjuder en stabil plattform för personer som själva vill åstadkomma något med sina arbetsinsatser. Vår företagskultur präglas av snällhetskultur, självledarskap, entreprenörsanda och höga krav på eget ansvar. Vi drivs av att förena affärsnytta med samhällsnytta. Som konsult hos oss leder du dig själv, skapar din egen efterfrågan och bygger långsiktiga kundsamarbeten inom områden du brinner för. Som nyanställd kommer du till ett ”tomt skrivbord”. Du placeras inte in i olika fakturerbara kundsamarbeten utan hittar själv de uppdrag du vill arbeta med. Vi vill gärna ge många chansen, men vi är inte rätt arbetsplats för alla. Hos oss är säljarbetet en naturlig del av vardagen. Varje konsult tar varje arbetsdag initiativ till dialoger, bygger relationer och utvecklar samarbeten som kan leda till uppdrag. Våra medarbetare beskriver Westander med ord som krävande, ansvar och faktureringskrav. Samtidigt är frihet det ord som oftast används för att uppmuntra andra att söka. Vad erbjuder vi? Engagerande uppdrag. Du söker själv upp, skapar och utvecklar nya samarbeten inom samhällsfrågor som engagerar dig....
Vill du vara med och påverka förutsättningarna för Sveriges tjänsteföretag? Har du erfarenhet av public affairs, politik eller strategisk kommunikation och drivs av att få genomslag för viktiga samhällsfrågor? Då kan du vara den vi söker. Almega Tjänsteförbunden samlar flera av Sveriges ledande tjänstebranscher och arbetar för att stärka medlemsföretagens konkurrenskraft och utveckling. Nu söker vi en näringspolitisk expert som vill bidra till att utveckla och synliggöra förbundets närings- och arbetsgivarpolitiska arbete. Om tjänsten Bevaka politiska initiativ, utredningar och beslut som påverkar våra medlemsföretag. Ta fram näringspolitiska förslag och underlag inom förbundets prioriterade frågor. Skriva debattartiklar, nyhetsvinklar, rapporter och annat innehåll för opinionsbildning. Bygga upp och utveckla Almega Tjänsteförbundens närvaro på LinkedIn och andra sociala medier. Ta fram och anpassa innehåll för olika målgrupper och kommunikationskanaler. Driva opinionsbildande aktiviteter för att öka genomslaget för förbundets närings- och arbetsgivarpolitiska budskap. Uppdatera webbplats, producera nyhetsbrev och genomföra medlemsutskick. Bidra praktiskt vid seminarier, event och andra aktiviteter kopplade till förbundets branschfrågor. Vi söker dig som har Relevant högskoleutbildning, gärna inom statsvetenskap, ekonomi, juridik eller kommunikation. Cirka 3–5 års erfarenhet av politiskt arbete, påverkansarbete, public affairs eller strategisk kommunikation. God förståelse för hur politik, opinion och samhällsdebatt påverkar näringslivets förutsättningar. Erfarenhet av att formulera budskap och anpassa kommunikation till olika målgrupper. God kunskap om sociala medier och hur de används strategiskt för att skapa räckvidd, engagemang och genomslag. Mycket god förmåga att uttrycka dig i tal och skrift på svenska och engelska. Om dig Vi tror att du är en nyfiken och initiativrik person...