Stefan Attefall (kd) tar intryck av Pippi Långstrump: ”Nu tillsätter vi utredning”

I boken "Pippi Långstrump i Humlegården" finns ett kapitel där Pippi Långstrump bygger sitt Villa Villekulla, dock utan att ha sökt byggnadstillstånd. En arg byråkrat passerar och hotar att anmäla henne om hon inte genast slutar upp. Pippi, som knappt har väggarna klara, svarar lugnt att hon gärna blir anmäld. Ansvarig myndighet begriper säkert att hon måste fortsätta snickra så att hennes hus också får ett tak: "Annars regnar det ju in, din dummer".

Vi bygger på tok för lite bostäder i Sverige. Ända sedan 1990-talets början har vi byggt bara hälften av vad våra nordiska grannländer gjort, och mindre än genomsnittet bland OECD-länderna. Resultatet har blivit stigande bostadspriser och en allt mer akut bostadsbrist i våra storstadsregioner, något vi dagligen påminns om.

En anledning till det låga byggandet har varit det tidsödande och krångliga regelverket. Från kommunalt och även nationellt håll har bostadsbyggnadsaktörerna fått skiftande förhållningsregler och besked. Entusiastiska, realistiska och varmt välkomna byggprojekt fastnar alltför ofta i segdragna planeringsprocesser, snåriga lagtolkningar och oväntade käppar i hjulen. Inte konstigt att många fastighetsägare och byggbolag drar sig för att investera. Inte konstigt att tiden mellan idé och spaden i jorden är så lång. Och tid är pengar.

En av bygg- och bostadspolitikens viktigaste uppgifter är att skapa långsiktigt goda förutsättningar för att öka byggandet i Sverige. Från nationellt håll handlar det om att se till att det finns ett enkelt och tydligt regelverk för marknadens alla parter. Vi ska dock inte avskaffa alla regler och låta alla göra som Pippi Långstrump, att bara bygga och hoppas på det bästa. Nej, vi behöver högt ställda krav och regler som omgärdar byggande. Men processen måste bli enklare, tydligare och mer överskådlig – och mer enhetlig mellan kommunerna. Och precis som i historien om Pippi är det viktigt att regelverket kring byggande känns sunt och rimligt, för alla inblandade.

Regeringen har redan gjort en hel del för att förenkla byggandet. Vi har avskaffat byggfelsförsäkringen i de fall den som är byggherre också är den som ska bo i huset. Den nya plan- och bygglagen som trädde i kraft i våras förenklar och effektiviserar detaljplaneprocessen och har skapat nya och mer överskådliga rutiner för överklaganden. Vi har tagit första stegen till en gemensam nordisk byggmarknad. Vi har också nyligen tillsatt en utredning som ser över kommunernas tekniska särkrav vid byggande.
 

Nu har turen kommit till frågor som rör plan­genomförandet, ett område som länge omgärdats av ålderdomlig lagstiftning och betungande administration. Att skapa en tydligare process för genomförandet av byggplaner är en viktig komponent i att förenkla byggandet. Regeringen har därför nu beslutat att tillsätta en utredning som ska analysera bestämmelserna om plangenomförandet – alltså processen från beslutad detaljplan till byggnation – och föreslå nödvändiga förändringar.

Ett exempel är finansiering av gator och parker. Vem ska egentligen stå för notan för gator och parker i ett nytt bostadsområde – kommunen eller fastighetsägaren? Medierna har uppmärksammat fall där ilskna fastighets- ägare fått faktura från kommunen på sexsiffriga belopp, och olika kommuners olika sätt att ta ut gatukostnader gör projekten svårförutsägbara. Utredaren ska föreslå hur gatukostnader kan fördelas på ett sätt som kan anses vara skäligt och som är acceptabelt av såväl kommuner som fastighetsägare.

 

Utredaren ska också undersöka vilka frågor som kan eller bör ingå i ett exploateringsavtal. Om ett byggbolag vill bygga ett nytt bostadsområde, är det då rimligt att kommunen kräver att bolaget också bygger ett nytt dagis eller målar om sporthallen "på köpet" för att de ska få uppdraget? Kommunerna arbetar på olika sätt och ofta blir det segdragna förhandlingar om vad avtalen ska innehålla, något som försenar byggprocessen och gör att små och nya bolag ofta inte vågar satsa i rädsla för dyra förhandlingsprocesser och oförutsedda byggkostnader. Detaljerna i avtalen är också bara synliga för förhandlande parter, vilket leder till dålig insyn för allmänhet och andra intressenter.

 

Regeringen har utsett Statens bostadskreditnämnds generaldirektör Lars Magnusson till utredare. Han ska lämna sitt slutbetänkande den sista december 2012.

 

Men det handlar inte bara om lagstiftning. Vi måste också underlätta den kommunala tillämpningen av det regelverk som styr översikts- och detaljplaneläggningen.

 

Därför ger regeringen Statskontoret i uppdrag att utvärdera hur den kommunala processen för anvisning av mark går till. I denna fråga skiljer det sig också åt mellan kommunerna. Man följer till exempel olika principer och olika typer av prissättning, vilket skapar förvirring.

 

Även Boverket får tre uppdrag. Ett är att analysera kommunernas planberedskap. På frågor från Boverket svarar landets kommuner nämligen själva att två av de främsta hindren för ökat bostadsbyggande är planberedskapen och detaljplaner i attraktiva lägen. Varför är det så, när kommunerna själva har planmonopol och möjlighet att ta ut avgift för planläggning? Den frågan ska Boverket söka svaret på. Boverket ska också sprida information och kunskap om dels hur en aktiv kommunal planläggning bör bedrivas, dels hur dagens regelverk kan tillämpas så att planprocessen blir så effektiv som möjligt, så att planberedskapen ökar och genomförandet blir rationellt.

 

Boverket ska också utvärdera konkurrens- och tillväxtbestämmelserna i plan- och bygglagen. Planläggning ska främja en från social synpunkt god livsmiljö och en långsiktigt god hushållning. Sedan tre år tillbaka ska den även främja en ekonomisk tillväxt och en effektiv konkurrens. Boverket ska studera vilka effekter lagändringen fått på utformningen av kommunala översikts- och detaljplaner och på beslut om bygglov och förhandsbesked.

 

En internationell utblick visar att planfrågorna har betydelse. I både Oslo och Amsterdam har bostadsbyggandet ökat kraftigt under 2000- talet bland annat tack vare att planprocesserna förbättrats och gjorts tydligare. För ett par år sedan genomförde även Finland förändringar i planprocesserna för att öka byggandet.

 

Steg för steg lägger regeringen grunden för ett ökat byggande och en bättre fungerande bostadsmarknad. Förutom att arbeta med förenklade processer och regelverk har rege- ringen även gjort förändringar som rör själva bostadsmarknaden. Vi har infört ett nytt hyressättningssystem, skapat nya förutsättningar för allmännyttan och möjliggjort ägarlägenheter i nyproduktion.

 

Den som inte har någon bostadspolitik förespråkar subventioner och kortsiktiga stöd. Jag tycker att det är bättre att lösa problemen som marknaden brottas med. Nu skapar vi bättre förutsättningar för en bostadsmarknad där både små och stora byggbolag vågar vara med och bygga alla de bostäder vi så väl behöver.

 

Stefan Attefall, bostadsminister (kd)