”Serberna har rätt – svenska medier är partiska”
Tre städer i Bosnien har varit avgörande för hur världsopinionen uppfattade kriget i Bosnien.
Det är belägrade Sarajevo, de serbiska fånglägren i närheten av staden Prijedor och massakern i Srebrenica.
De svenska serberna har sedan kriget på Balkan startade 1991 anklagat svenska medier för att vara partiska och för att demonisera dem. På den punkten har serberna rätt
Tre städer i Bosnien har varit avgörande för hur världsopinionen uppfattade kriget i Bosnien.
Det är belägrade Sarajevo, de serbiska fånglägren i närheten av staden Prijedor och massakern i Srebrenica.
De svenska serberna har sedan kriget på Balkan startade 1991 anklagat svenska medier för att vara partiska och för att demonisera dem. På den punkten har serberna rätt. Medierna här i landet har sedan sommaren 1992 anklagat serberna för att ha begått folkmord mot bosniska muslimer i de tre fånglägren runt staden Prijedor: Omarska. Trnopolje och Keraterm.
Tribunalen i Haag ger serberna rätt. De ansvariga för fånglägren i staden Prijedor friades för åtalspunkten folkmord men fälldes för brott mot mänskligheten. Och trots att Tribunalen i Haag friade de ansvariga från åtalspunkten folkmord i juni 2003 gick Maciej Zaremba och DN i attack mot Ordfront för att ha förnekat folkmordet i Prijedor. Ordfront och Björn Eklund anklagades för något som alltså inte hade inträffat.
Även om DN och Zaremba hade fel i sak fick Ordfront storstryk. Ledningen för Ordfront tidskrift sparkades. Den svenska opinionen var fortfarande då 2003 övertygad om att det som hände i Prijedor var fråga om folkmord. Zaremba och DN fick stöd av de etablerade medierna trots friande domarna i Haag.
Jag var en av dem få som försvarade Björn Eklund och Ordfront. Jag skrev en artikel på Brännpunkt i Svenska Dagbladet om att tribunalen i Haag inte betraktar händelserna i Prijedor som folkmord.
Jag och Samma Kapadia, utrikesreporter på SVT, gjorde reportage i både Aktuellt och Rapport om hur medierna i väst överdrev den serbiska ondskan i staden Prijedor. Så det går att hålla med serberna om att medierna i väst demoniserade dem mellan 1992 och 2003. Något folkmord inträffade inte i Priejdor, enligt Tribunalen i Haag.
Samma Tribunal klassar dock massakern av minst 7 000 muslimska män och pojkar i Srebrenica 1995 som folkmord. Den kontroversiella norska filmen som visades i SVT “Srebrenica, staden som offrades” utmålar Bill Clinton den amerikanske presidenten, som anstiftare och Alija Izetebgovic den bosniske presidenten som medansvariga till folkmordet.
Det är en absurd anklagelse som filmmakarna inte kan föra i bevis. Så länge filmmakarna inte kan styrka dessa uppgifter framstår deras berättelse som rättshaveristisk.
Den svenska politiska och kulturella eliten är ovanlig tyst i denna debatt. De har förverkat sitt krut tidigare på staden Prijedor där de anklagade alla som försökte nyansera bilden av serber för att vara revisionister.
Nu är det Sveriges Television som anklagar Bill Clinton för att vara anstiftaren till den största massakern i Europa efter andra världskriget tiger den intellektuella eliten. Filmen försvaras av en del svenska serber. För en gångs skull känner de att ha stöd av etablerade medier.
Så serberna som klagar på medierna har rätt när det gäller Prijedor och fel när de stödjer den kontroversiella filmen om Srebrenica. Oavsett vad vi tycker om Tribunalen i Haag så har den kommit fram till att massakern i Srebrenica var ett folkmord.
Tribunalen i Haag anser att uppgifterna om att den bosniske presidenten Alija Izetebgovic skulle ha offrat Srebrenica saknar betydelse. Nu är det upp till Myndigheten för radio och tv att bedöma om filmen Staden som offrades är osaklig och partisk eller inte.
Tonchi Percan
Tipsa dagens opinion
Lämna ett tips till oss. Observera att du är helt anonym och att källskydd tillämpas. Rätten att vara anonym är reglerad i svensk grundlag.
Lämna ett tips
Använd formuläret nedan för att tipsa oss. Observera att du är helt anonym och att källskydd tillämpas. Rätten att vara anonym är reglerad i svensk grundlag.