Det var en speciell Almedalsvecka på många sätt i år. Med en mycket tragisk avslutning i form av ett brutalt mord. Det var veckan efter pandemiuppehållet. Eller, det var ju inte veckan, utan fyra dagar. Frågan om detta visar oss ett nytt Almedalen eller om detta bara var ett delsteg för att kunna komma fram till hur den framtida Almedalen ska vara.
Kanske är det passande att en mandatperiod som brutit praxis för så många politiska processer avslutades med en Almedalsvecka som också bröt praxis på många sätt. Det var inte bara jag som retade mig på folk som lägger event under talen.
Jag har haft svårt att analysera veckan, vilket jag normalt gör på båten på vägen hem. Jag har sett många smarta personer skriva sina reflektioner, men det spretar. Även mina notiser från veckan är spretiga. Vänta dig ingen röd tråd i resten av texten.
Fyradagarsformatet är här för att stanna. För detta måste planeringen optimeras om. Det var packat av mingel främst måndag och även tisdag. Nästa år blir onsdag till söndag, det är kanske bättre. Men det kommer ändå att sätta massa press på minglen och aktiviteter.
En del fokus har varit på att det bara var hälften så många officiella arrangemang. Men då ska man komma ihåg att arrangemangen i kalendern bara är en del av Almedalsveckan och en ganska dålig mätare för helheten. Det mesta viktiga finns inte i den kalendern.
Jag hörde många som klagade över fantasilösa paneler. Det samlade moderatorskollegiet i Almedalen kan ta med sig att ledande politiker inte är rädda för politisk debatt och meningsskiljaktigheter. Folk som arrangerar seminarier borde inte vara rädda att ta med folk som inte håller med. Det gör seminariet intressant. Alla panelinlägg som inleds med ”jag håller med föregående talare” borde stämplas som ett potentiellt hot mot den fria debatten.
2022 var året då SD blev helt legio i paneler. Jag brukade varna folk för att man riskerade en metadebatt av att sätta en SD-politiker i en panel. Det är inte längre sant.
Osäkerheten om arrangemanget ledde till en senare planering än vanligt. Det gjorde att det fanns ledande politiker som valde att inte åka dit eftersom de inte fick tillräckligt med förfrågningar. Det riskerar att bli självuppfyllande och måste ändras om Almedalen ska vara det stora demokratisamtal som det borde vara.
Veckan har på flera sätt också anpassats till hur näringslivet umgås. Dessutom har restaurangerna kommersiellt anpassat sig med 6-timmarsmiddagar som håller personer på en och samma plats en hel kväll. Det är så klart bra för restaurangens intäkter, men låser upp folk längre från spontana möten. Det är dåligt, om man tycker att detta ska vara en demokrativecka där folk möts. Jag minns att jag efter en långmiddag till 00.30 sedan gick ut och letade efter ”Almedalsveckan”. Jag hittade den inte och gick hem och sov i stället.
Halvkackiga luncher för 200 kr. Jag vet inte ens om det behöver kommenteras.
Festande är en trevlig del av veckan, men måste ske i balans. Jag upplevde att mycket blivit mer likt hur det ser ut runt Stureplan. Stockholmsveckan och Almedalsveckan parallellt. Om allt för många åker dit primärt för att studsa till discodunk förloras en del av själen. För min del får Stockholmsveckan och Almedalsveckan gärna fortsatt skiljas åt och sedan kan jag möjligen sura över att jag är 20 år för gammal för den ena.
Media fortsatte sin närvaro likt pre pandemin. Det var länge sedan media enbart rapporterade från veckan. Nu är de i högsta grad aktörer och jag minns det största tältet från i år som lika rosa som en välkänd affärstidning.
Min slutsats av detta är att detta var ett, troligen nödvändigt, steg mellan pandemins uppehåll och framtidens Almedalen.
Jag tror att många behöver fundera till nästa år. Jag ser gärna att den politiska närvaron ökar. Om inte det är kärnan i framtidens Almedalen borde den inte få kallas det den egentligen heter: ”politikerveckan”. Min bransch, som ändå arrangerar mycket av det som görs, måste förnya sig. Jag säger inte att det gamla är dött, men vi måste tänka nytt. Jag hoppas att media internt funderar över sin roll. Jag tycker att näringsliv och organisationer hellre ska lägga sina pengar på att ha något vettigt att säga i stället för att betala influensers.
Spretigt, som förvarnat. Några tankar har jag inte ens fått igenom tangentbordet. Den som tänker till och nytt, kommer att ha en avsevärd fördel nästa år.
Andreas Krohn, partner på Rud Pedersen
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.