
DEBATT. Samhället, politiker och arbetsgivare, måste fånga upp de unga och ta tillvara på deras driv annars, riskerar vi en hopplös och arbetslös ”Generation Corona”, anser Anders Parment, generationsforskare, vid Stockholms och Ulrik Hoffman, vd, för Ungdomsbarometern.
Ungdomsarbetslösheten är den högsta i modern tid och dagens ungdomsgeneration står inför enorma svårigheter. Andelen unga som säger sig ha möjlighet att påverka sin egen framtid har minskat med tio procentenheter på två år. Det är alarmerande siffror. Vi som är etablerade i samhället behöver ge ungdomar hopp och möjligheter. Men då kan vi inte samtidigt ha låga tankar om våra unga. Det handlar om att ändra våra attityder och att ge dem reella chanser. Staten, civilsamhället, näringslivet, du och jag måste göra kraftansträngningar för att inte en hel ungdomsgeneration ska gå förlorad. I slutändan finns det enorma samhällsekonomiska risker med att inte ge ungdomar chansen.
Vi lever i en polariserad tid med växande klyftor. Dagens unga, ofta kallade Generation Z, har vuxit upp med politisk oro, Metoo, BLM och klimatkriser, de är medvetna och vill engagera sig i en ny vision för en mer sammanhållen och hållbar värld. När presidenter och guvernörer åker på solsemester medan medborgarna dör i översvämningar och covid längtar unga efter att påverka och forma framtidens samhälle.
Vi som är etablerade i samhället måste bli bättre på att fånga upp deras förändringskraft och driv. Vi kan inte bara prata om unga – vi behöver prata med unga. De är vår framtid och vårt hopp. Företag behöver unga för att lyckas. Civilsamhället har en central roll i omställningen mot framtiden, för att minska klyftor och ge alla likvärdiga livschanser. Offentlig sektor behöver unga som vet hur framtidens medborgare tänker.
Generationsforskningen visar att värderingar och beteendemönster framförallt formas i åldern 16 till 24 år. Därför är den åldern extremt viktig när det gäller att bygga framtidsanda och hopp.
Sedan urminnes tider har äldre haft en njugg inställning till ungdomar. Redan på Aristoteles tid var bilden av ungdomar att de var lata och ogina. Den inställningen kunde inte vara mer felaktig. Vi behöver lyssna på unga både genom forskning och studier, och i personliga samtal. Vi behöver inkludera dem, ge dem sysselsättning och stöd. Det har aldrig varit viktigare än nu.
Forskningen hjälper oss att förstå unga och hur samhället kan fånga upp deras karaktärsdrag och drivkrafter. Detta har sysselsatt oss i femton år.
Ungas framtidstro är lägre än tidigare, samtidigt som de längtar efter att jobba och bidra till ett mer hållbart samhälle – inte bara för miljön, utan även mot social hållbarhet och hur arbetsgivare behandlar medarbetare. Meningsfullhet i arbetet och möjligheten att bidra till ett bättre samhälle rankas högt i studier av unga.
Varje generation har unika karaktärsdrag, som formats av det samhälle som de växer upp i. Kriser, konjunktursvängningar, politisk oro och dramatiska händelser präglar dem. Pandemin har, liksom tidigare kriser, skapat olyckliga omfördelningar i samhället. En sådan är att unga har svårare att få jobb, planer skrinläggs, utlandsresor och -studier ställs in, ungdomsarbetslösheten skenar. Huruvida dagens unga, eller den generation som kommer efter Z kommer att kallas Generation Corona är samtidigt inte skrivit i sten, utan beror av hur vi agerar nu.
Pandemin grusar förhoppningar, de unga betraktas som ett kollektiv utan hopp som behöver arbetsmarknadsåtgärder och resurser. Det räcker inte. En generation som upplever den omvälvande ungdomstiden mitt i en pandemi förtjänar bättre än att kallas Generation Corona.
Att skapa hopp och möjligheter ger unga vilja till förändring, och möjlighet att realisera drömmar. Detta bygger inte på en samhällsekonomisk kalkyl i första hand, utan om en helt nödvändig omställning för att samhället och alla medborgare både ska må bra och ha ett rikt liv, och samtidigt utveckla Sveriges konkurrenskraft.
De som representerar politik, arbetsgivare, civilsamhälle och företag borde fråga sig vad stöttning från äldre personer betydde för dem när de var unga; en utsträckt hand, en öppen dörr – vi har alla varit där. Med rätt motivation är unga mer flexibla, digitala och har mer entreprenöriellt driv än alla tidigare generationer. Men med fel attityder och få möjligheter gror hopplösheten.
Unga vill skapa sin egen berättelse. Och det ville väl du också? Låt den berättelsen få vara fylld av drömmar och förändringsvilja. Ge dem plats att berätta och delta, vårt jobb är att lyssna och sysselsätta. Att ge ungdomar en riktig chans är bästa sättet att minimera fördomar och istället skapa motivation och få de unga att blomma ut. Att de gör det är för företag en affärskritisk investering. För civilsamhället helt nödvändigt för överlevnad när folkrörelseengagemanget dalar.
Pandemins omställningskraft gör det bråttom att integrera ungas engagemang i viktiga samhällsfrågor, hållbarhet och innovation. De vill skapa smarta, hållbara samhällen och på så sätt bidra till att Sverige upprätthåller sin starka ställning som ett av de bästa länderna att leva, bo och arbeta i. Är du beredd att anta utmaningen?
Anders Parment, generationsforskare, Stockholms Universitet, Företagsekonomiska institutionen
Ulrik Hoffman, vd, Ungdomsbarometern
Utvalda kategorier


Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.