DEBATT. Peter Callius, affärsområdeschef för media på Kantar Sifo, gör en tung analys av vilket block de presumtiva C- och L-väljarna hör till värderingsmässigt. Och kommer fram till en annan slutsats än Liberalernas partiledning.
På vägen till Rom träffar Petrus Jesus och frågar då honom, ”Quo vadis domine”. Jesus svarar att han är på väg till Rom för att återigen korsfästas. Orden får Petrus att acceptera även sitt öde och han återvänder till Rom för att acceptera sin martyrdom.

Även om Liberalernas och Centerns framtida vägval förhoppningsvis inte är så dramatiskt så är det inte orimligt att vägvalet kan komma att leda till både offer och möjliga martyrskap. Valet av vänster eller högersväng baseras naturligtvis på partiets grundläggande värderingar men självklart också på praktisk genomförbarhet och partistrategier.

Dock upplever jag att man i mångt och mycket för denna diskussion över hvudet på de presumtiva väljarna. För att analysera denna i min värld viktiga dimension, väljarnas röst så har vi analyserat data från drygt 13 000 vuxna svenskar – Analysen baseras på undersökningen Orvesto Konsument (13 435 intervjuer med 16-80 åringar)

Men istället för att fråga väljarna direkt i vilken riktning de själva skulle vilja se partierna välja så analyserar vi de presumtiva väljarna (skulle kunna tänka mig eller skulle rösta definitivt på L respektive C) utifrån värderingsgemenskap. Värderingsgemenskap väljer vi att studera då den är mer beständig än eventuella skiftningar i sakpolitiska frågor. Det Röda respektive Blå blocket definieras som frontlinjen syns vara definierad just nu, det vill säga: V/MP/S vs M/KD/SD.

Vi utgår ifrån 104 stycken attityd/värderingspåståenden som de svarande kan hålla med om eller inte. Frågorna berör inte sakpolitik utan handlar om det mesta som människor tar ställning till i livet, allt ifrån miljö/ekologi/varumärken/förändringsbenägenhet, individualitet, kollektivism, trygghet, globalisering, etc. Målsättningen är att få en så övergripande bild som möjligt av människors värderingsprofil och då värderingar är något, som namnet antyder som vi människor värderar och strävar efter att leva i samklang med så är det en högst lämplig analysdimension att bedöma politisk grundinställning utifrån. I nästa steg så analyserades sedan varje enskild fråga i fyra grupper.

Presumtiva Rödblocksväljare, presumtiva Blåblocksväljare och sedan samma sak med C och L.

Utan att gå in på matematiken och statistiken så kartläggs sedan var och en av de fyra ”väljargrupperna” för att se vilka som är mest lika respektive olika varandra, med utgångspunkt ifrån de 104 frågorna. Det vill säga: var är värderingarna mest lika eller olika.

I slutändan ser vi om presumtiva C respektive L väljare värderingsmässigt har mest gemensamt med det röda eller det blå blocket och väljarnas röst kan då bidra med vägledning bortom det partipolitiska spelet.

Man kan uttrycka den slutliga analysen på detta sätt:

C & Rött Block = 77 procent lika

C & Blått Block = 53 procent lika

L & Rött Block = 69 procent lika

L & Blått Block = 61 procent lika

L & C = 93 procent lika

* Det innebär att det första vi ser i analysen är att den största likheten i svarsmönster finns bland presumtiva C-väljare och det röda blocket.
Slutsats: Folkets röst säger mycket tydligt, gå till vänster Annie.

*  Det andra vi ser i analysen är att den näststörsta likheten i svarsmönster finns bland presumtiva L-väljare som också har störst likhet med det röda blocket.
Slutsats: Folkets röst säger gå till vänster Nyamko. I detta fall är dock svaret om än tydligt inte lika kraftfullt som i C-fallet.

* Den tredje slutsatsen är att de presumtiva väljarna av C och L är i det närmaste identiska i sina svar på de 104 attitydfrågorna. De är med andra ord värderingsmässigt det närmaste ett parti man kan komma.

Grafen visar de data som analysen bygger på. Attitydfrågorna bygger på en skala i fem steg (instämmer inte alls till instämmer helt och hållet). Det betyder att om en kombination nedan visar 1 så betyder det att skillnaden i snitt är ett skalsteg. Så om skillnaden är två så är den dubbelt så stor (två skalsteg). En enkel grundregel är att 1=tydlig skillnad 2=kraftig skillnad.

Så folkets röst, medvetet eller inte, är tydlig, men måste nu genomgå både partistrategisk och realpolitisk hänsyn. Men framförallt glöm inte att analysen baseras på grundläggande värderingar. Det vill säga något som förändras mycket långsamt och bildar basen i respektive partis pyramidbygge,.

Peter Callius, affärsområdeschef för media på Kantar Sifo