Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne erbjuder viktiga lärdomar som kan användas för att underlätta den ekonomiska återhämtningen efter den värsta krisen sedan 1930-talet. Analyserna om marknader med så kallade sökfriktioner har särskilda implikationer för regeringens politik för ökad utrikeshandel.
Den ekonomiska krisen innebar särskilda utmaningar för Sverige. Vår exportorienterade ekonomi fick sig en rejäl smäll. Utrikeshandeln, en hörnsten för vårt välstånd, föll dramatiskt. Detta bidrog till det största fallet i BNP registrerat under ett och samma år sedan andra världskriget.
Sverige klarade sig ändå bättre än de flesta andra länder, mycket tack vare regeringens resoluta åtgärder. Medan många länder nu upplever problem och vissa tvingas till stålbad växer Sverige så det knakar. Sysselsättningen är på väg upp och två tredjedelar av de jobb som gick förlorade under krisen tycks redan ha återskapats.
Än så länge kan vi dock inte luta oss tillbaka. Horisonten täcks alltjämt av orosmoln och Sverige måste vara på sin vakt. Faktum är att finanskrisen motiverar krafttag för att sänka trösklarna för utrikeshandeln. Nya angreppssätt måste till och Sverige behöver agera proaktivt. Det är i denna kontext jag vill lyfta fram bedrifterna bakom 2010 års ekonomipris.
Vad mottagarna av priset lär oss är att marknader inte alltid fungerar perfekt. När det råder bristfällig information mellan köpare och säljare så kan affärer utebli, eller så genomförs de på felaktiga grunder. Grundtanken är att dynamiken mellan marknadsaktörer som söker varandra för att uppnå gemensamma mål snedvrids av bristfällig eller felaktig information, vilket leder till olika slags störningar.
I min roll som handelsminister har jag besökt ett 60-tal länder runtom i världen, ofta tillsammans med svenska företag. Jag har sett med egna ögon hur illa de klassiska ekonomiska teorierna fungerar i praktiken. Svenska små och medelstora företag vet ofta ganska lite om vilka möjliga leverantörer och kunder som finns i andra länder. Det finns alltså betydande friktioner som hämmar internationell handel.
Som ett litet exportorienterat land måste vi ta detta på största allvar och utveckla verktyg för att minska olika handelshämmande friktioner.
Exportfrämjande kan mildra problem med bristfällig eller felaktig information om utlandsmarknader som hindrar svenska företag att växa genom export. Detta främjande sker till stor del genom att företag erbjuds olika typer av exportservice. Tjänsterna levereras främst genom Exportrådet, som staten äger tillsammans med näringslivet. Med hjälp av regionala exportrådgivare och mer än sextio Exportrådskontor utomlands, som dessutom samarbetar tätt med svenska ambassader och konsulat, får företagen på så vis betydande hjälp på vägen fram till nya exportkontrakt.
Som ett led i arbetet med att sänka de sökkostnader som handel med främmande marknader medför ökar regeringen nästa år anslaget för exportfrämjande med 30 miljoner kronor. Detta är en viktig insats för att stärka främjandet i linje med min strategi för hur Sverige ska fördubbla sin export till 2015.
Regeringen har genomfört en mängd åtgärder för att förbättra de grundläggande villkoren för jobb och företagande i Sverige, ett arbete som bör och ska fortsätta. Tillsammans med regeringens ökade anslag till exportfrämjande förbättrar vi svenska företags möjligheter att bedriva utrikeshandel och därmed når vi en högre sysselsättning och tillväxt, något som på sikt ger ett bättre välstånd i hela landet.
Ewa Björling, handelsminister (m)
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.