”Mångkulturella företag – en framgångsfaktor”

I princip alla landets butiksägare storsatsar inför jul eftersom julhandeln är avgörande för ett gott bokslut. Den handlare som inte förstår julhandelns betydelse har nog valt fel bransch.

Men att muslimska familjer handlar leksaker till sina barn när ramadan avslutas är det betydligt färre som känner till. Och den zooaffärsägare som är medveten om att det ska stå en skål med en guldfisk på bordet vid det persiska nyåret kan göra goda affärer. Men få har den kunskapen.
I morse gick över 600 000 människor som fötts i ett annat land till jobbet. Men de skulle kunna vara betydligt fler. Svenska företag måste bli betydligt bättre på att se den potential som många invandrare har och vad de kan innebära för företagets framtida utveckling.
Kunskap om etnisk mångfald kan i många fall vara liktydigt med fler affärsmöjligheter.

Några av våra större företag har successivt börjat inse att en satsning på mångfald ofta ger mångdubbelt tillbaka. Posten, SEB, Ikea och McDonald’s är några av föregångarna. De har insett att mångfald inte enbart är en personalfråga utan en strategisk fråga för hela företaget. Förutom ett breddat rekryteringsunderlag leder mångfald ofta till ökad kreativitet och utveckling av produkter och tjänster för nya kunder.

Många unga med utländsk bakgrund väljer bort universitets- och högskolestudier därför att de tror att det inte lönar sig. En förklaring är att det saknas förebilder. En rapport, som Saco och Svenskt Näringsliv kom med för knappt ett år sedan, visar att när det gäller akademiker så arbetar åtta av tio infödda svenskar i ett ledningsyrke eller i ett yrke som matchar deras utbildning. Bland utrikes födda, som har varit i Sverige mer än tio år, är motsvarande andel bara fem av tio. Det borde mana till eftertanke.

Medan det oftast ses som en extra merit för en infödd svensk att lära sig och behärska ett främmande språk, är det långt ifrån lika självklart att det är ett extra plus för en flykting som både talar svenska och sitt modersmål, exempelvis persiska eller arabiska.
Få företag gör i dag en analys av vilka språkkunskaper som de facto finns i företaget. Ändå behövs språkkunskaper inom de flesta verksamheter. Till och från har frågan om avidentifiering av ansökningshandlingar aktualiserats. Slutsatserna av de försöksverksamheter som har pågått är inte entydiga. Dock visade ett försök i Göteborgs stad att avidentifieringen innebar att sannolikheten att få komma på en anställningsintervju ökade med cirka 8 procentenheter för personer med bakgrund utanför västvärlden. Uppenbart väljs människor som har ett utländskt namn alltför ofta bort redan vid urvalet av vem som ska kallas på intervju.

En utmaning för det svenska näringslivet är att fler företag i alla kategorier inser nyttan av mångfald och ser mångfalden som en självklar del av företagets affärsplan. Det gäller dock att ha en strategi för vart man som företag vill komma med sitt mångfaldsarbete, annars är risken stor att man inte når fram. Att bara bedriva för den goda sakens skull, gynnar ingen.

Om vi tillsammans lyckas att göra svenska företag mångkulturella kommer det att vara en av de riktigt stora framgångsfaktorerna för Sverige. Nya marknader kan öppnas för Sverige genom den brygga som utrikes födda utgör.
Den dagen som regimen i Iran faller, för den kommer att falla, kan denna jätte i Mellanöstern bli en viktig handelspartner för Sverige genom de cirka 70 000 människor med bakgrund i Iran som lever i vårt land.

Detsamma gäller flera andra framtida marknader.

Erik Ullenhag, integrationsminister (fp)

oskar

rahlenoskar@gmail.com

Dela inlägg

Kopiera länk