Svenska e-handeln ökade med 18 procent under årets första kvartal. E-handel i Sverige ökade med 18 procent under det första kvartalet, jämfört med samma period föregående år, visar en undersökning där Postnord tillsammans med svensk Digital Handel och Hui Research genomfört e-barometern Q1 2017 som visar att den svenska e-handelskonsumtionen ökar rejält. Jämfört med föregående år ökar konsumtionen med 18 procent enligt undersökningen. De största marknaderna, mätt i kronor under första Q1, var elektronik, mode och möbler. De mest e-handlade varorna under perioden, sett till antal köp, var kläder/skor (34 procent), medieprodukter (28 procent) samt skönhets- och hälsoprodukter (28 procent). Prognosen för hela 2017 är att att e-handelskonsumtionen kommer att öka med 17 procent jämfört med 2017. Det motsvarar en omsättning om knappt 68 miljarder kronor. DU KAN LADDA NED RAPPORTEN HÄR
Sveriges Mediebyråer driver ett testprojekt där blufftrafiken på landets största videosajter ska kartläggas. Med i projektet företag med videoplattformar som Schibsted, Smartclip, Bonnier och MTG. Även Facebook och Google deltar, men det är oklart huruvida de kommer att ingå i presentationen nästa vecka. Tanken är att kartlägga, blufftrafik som skapas av exempelvis botar eller affiliate-strukturer. Kartläggningen ska även fånga starter av ljudlösa videos. – Fraud-trafik är särskilt utbrett inom online-video, även om det inte alltid det sker medvetet från mediernas sida, säger Staffan Slörner, vd för Sveriges Mediebyråer, och lägger till. – På sikt vill mäta fraud-trafik för alla medier. Projektet drivs i samarbete med mätföretaget Meetrix, som utför själva mätningarna. De första resultaten ska vara klara i mitten på nästa vecka.
En ny undersökning visar att den svenska delningsekonomin är på frammarsch. Tieto har tillsammans med HUI Research genomfört en utsiktrapport för detaljhandeln och noterar att den svenska delningsekonomin ökar. I rapporten skriver Tieto och HUI Research att digitaliseringen krossar affärsmodeller men samtidigt skapar nya och att det bland unga konsumenter sker en normförskjutning mot att äga produkter inte längre är lika viktigt som tidigare, samt att medvetenhet om globala miljöproblem som konsumtion för med sig, växer allt starkare. Trenden går mot att konsumenter hyr produkter snarare än att köpa dem. E-handeln erbjuder produkter via delningstjänster. Crowdfunding har förändrat marknaden för detaljhandeln däribland nya affärsmodeller, merkonsumtion för de som vill göra sig attraktiva på delningstjänster eller att en mer osäker arbetsmarknad skapar längre köpkraft. Det är den yngre generationen som leder utvecklingen. En av tre svenskar har under de senaste tolv månaderna tagit del av delningsekonomin. Bland millenniegenerationen och yngre ökar procentandelen till över 50 procent. Den svenska delningsekonomin syns tydligast där konsumenterna delat produkter med andra privatpersoner och delningstjänster för marknader som taxiresor och bostäder. Tieto och HUI Research skriver i rapporten att det finns utrymme och möjligheter att bygga nya affärsmodeller som bygger på tillgång till produkter, snarare än ägande av produkter. Produkter som verktyg, maskiner för bygg och trädgård, sport, hemelektronik, bil och cykel är sådana som de svenska konsumenterna är mer villiga att hyra i stället för att köpa. Rapporten visar på stor potential för tillväxt av delningsekonomin inom detaljhandeln. Denna tillväxt beror dock på ett flertal...
Förtroende och personaliserade kundupplevelser är nyckeln till bättre kundrelationer, visar en ny undersökning från Wiraya. Novus har genomfört en konsumentundersökning på uppdrag från Wiraya där konsumenterna fick besvara hur de ser på företagens kundkommunikation. Undersökningen visar att de svenska konsumenterna byter operatörer ofta. Mer än var tredje person (36 procent) i undersökningen har bytt bank eller sagt upp avtalet med sitt telefon-, bredbands-, el eller försäkringsbolag 2016. Befintliga kunder känner sig ignorerade av företagen, visar rapporten. Denna känsla tycks vara så stark att det påverkar det köpbeslut. Hela 57 procent av de som sagt upp sitt avtal under 2016 svarar att de hade stannat kvar hos företaget om de känt sig mer uppskattade. I rapportens resultat framgår att företag måste skapa förtroende hos kunderna och erbjuda personaliserade kundupplevelser för att öka anseendet till och relation med sina kunder. I undersökningen når Wiraya slutsatsen att den kontinuerliga kommunikationen med kunderna är en viktig parameter i relationsbyggandet b2c. Men insatserna bör även sträcka sig längre och inkludera interaktiv tvåvägskommunikation och anpassning efter efterfrågan och konsumenternas beteende och preferenser. ”För att klara av detta komplicerade projekt i stor skala och med begränsade resurser krävs det smarta verktyg och teknik som kan lyssna, analysera, förutse och anpassa budskapet efter kundernas beteende”, skriver Wiraya i rapporten. OM UNDERSÖKNINGEN Novus frågade 1 440 konsumenter i Sverige som lämnat sin bank, telekom, försäkrings- eller elbolag de tolv senaste månaderna hur de ser på företagens kundkommunikation. Konsumentundersökningen genomfördes mellan 11-17 januari 2017. DU KAN LADDA NED RAPPORTEN HÄR
De verksamheter som tar datadrivna beslut i större utsträckning, når sina mål, och anser att crm-arbetet är mer lönsamt och har större stöd från ledningen. Wiraya har tillsammans med sina partners tagit fram den årliga customer relationship management-rapporten Crm Barometern. Årets rapport visar att 38 procent av de svenska företaget kommer öka sina investeringar inom crm under 2017. En ökning med 15 procent jämfört med 2016. 81 procent svarar att de tar eller delvis tar datadrivna beslut. Endast 19 procent svarar att de inte tar datadrivna beslut inom verksamheten. Rapporten visar de svenska företag som tar datadrivna beslut i större utsträckning når sina mål. Utöver detta så anser de att crm-arbetet är mer lönsamt. De företag som tar datadrivna beslut uppger även att de har större stöd från ledningen. Jämfört med förra året så visar rapporten att det finns ett ökat intresse att automatisera crm-processen samt ett ökat fokus på data, analys och mätning under 2017. Kpier som kundlivsvärde, NPS och churn rate används allt flitigare av de svenska företagen. Undersökningen visar även att det är fler verksamheter i Sverige som planerar att använda sig av triggerbaserade aktiviteter i sin kommunikation. OM UNDERSÖKNINGEN Crm Barometern genomfördes mellan 27 februari och 19 mars 2017 och vänder sig till beslutsfattare inom crm i Sverige. 208 företag från den totala målgruppen besvarade hela undersökningen. DU KAN LADDA NED RAPPORTEN HÄR
Hushållen lägger en allt större andel av sin mediebudget på själva infrastrukturen och allt mindre på själva innehållet. Med ett undantag: streaming. En undersökning från Kantar Sifo visar att hushållen i snitt har ökar sin mediebudget med 3 procent till 15 493 kronor mellan 2013 och 2016. I särklass mest lägger hushållen på mobiltelefon. År 2016 stod mobiltelefoni för 34 procent av den årliga mediebudgeten jämfört med 33 procent år 2013. Investeringen stod för 22 procent, motsvarande 3 451 kronor, en ökning med 5,4 procent från 2013. Trea kommer köp av vanliga tv-tjänster (exklusive public service-avgift). Vanlig tv minskade med 20 procent till 2 023 kronor, motsvarande 13 procent av ett snitthushålls årliga mediebudget. Prenumeration av dagspress minskade totalt med 23 procent till 1 750 kronor och 11 procent av ett vanligt hushålls årliga mediekonsumtion. Mest minskar lösnummerförsäljningen av kvällspressen som backar med 50 procent. Två helt nya kategorier är streaming av rörlig bild, som tv och film samt musik. Hushållen spenderade i snitt 830 kronor på rörlig bild och 651 kronor på streamad musik år 2016. Sammanlagt står streaming av rörlig bild och musik för närmare 10 procent av hushållens totala mediekostnader år 2016.
Medan röstningen genomfördes för Svenska Podcastpriset 2016 passade byrån Daytona på att fråga personerna som deltog i omröstningen som deras poddvanor. Här är resultaten. Undersökningen var öppen 7 november -30 december. Daytona fick in 3 260 svar. Inte så förvånade är personerna som svarade på undersökningen flitiga podcast-lyssnare. 27 procent lyssnade på fler än tio avsnitt per vecka. 67 procent klämde fler än fem avsnitt per vecka. 26 procent följde fler än 10 poddar. 69 procent följde fler än fen poddar. 58 procent anger att de följer alla avsnitt av en podd. De tre mest populära kategorierna är: 1. Komedi 61 procent 2. Dokumentär 56 procent 3. Sport 26 procent 22 procent lyssnar ofta på och 35 procent lyssnar aldrig på utländska poddar. Sociala medier (54 procent), podcastplattformar (48) och andra poddar är de vanligaste sätten att upptäcka nya poddar på. Hemmet (69), på promenad (63) och kollektivtrafiken (52) är de vanligaste situationerna när 97 procent lyssnar i mobila enheter, som läsplatta eller mobiltelefon. 11 procent lyssnar via dator. Poddlyssnande är ett ensligt bestyr. 58 procent lyssnar aldrig tillsammans med andra. 1,2 procent lyssnar ofta med andra. Och poddcastlyssnarna vill ha långa avsnitt. 53 procent anser att ett avsnitt ska ligga på 30-60 minuter. 39 procent anser att ett poddcastavsnitt ska vara över 60 minuter långt. 5 procent anser att ett avsnitt ska vara kortare. Lagom frekvens för ett nytt avsnitt är ”någon gång” per vecka (79 procent). 23 procent tycker att reklam inte är störande i en poddcast. 21 procent...
Robotjournalistiken framstår ofta åtråvärd men för att undvika pressetiska problem behöver journalister en ökad förståelse för hur algoritmer fungerar och jobba närmare algoritmernas utvecklare. Det konstaterar de två journaliststudenterna Oscar Hjelmstedt och Mats Sellfors på Lunds Universitet som i sin kandidatuppsats har undersökt hur den ökade användningen av robotjournalistik påverkar journalistens roll. Nästan samtliga journalister och programmerare som intervjuades poängterade vikten av att journalister måste bli bättre på att förstå produktionen av mjukvaran de använder. Inte för att kunna agera programmerare, utan för att de måste förstå hur algoritmerna fungerar inom robotjournalistiken, för att kunna förhindra pressetiska och publicistiska misstag. ”För att journalistiken som profession ska kunna upprätthålla en autonom ställning är det av stor vikt att den expertis och autonomi som fram tills nu skapats inom journalistyrket (bland annat genom utbildning) håller sig uppdaterad och samspelt med utvecklingen. Detta krävs för att teknologin inte enbart ska fungera som en ekonomiskt vinstdrivande affärsmodell – utan även för att journalister ska bemästra sitt yrke. På så vis kan journalister skapa ett starkt kulturellt kapital i form av förtroende hos allmänheten, vilket i sin tur bör baseras på ett starkt pressetiskt förhållningssätt”, skriver Oscar Hjelmstedt och Mats Sellfors i uppsatsen. DU KAN LÄSA UPPSATSEN HÄR
Det amerikanska programmaticföretaget Quantcast, specialiserat på att hitta målgrupper, lever som det lär och leverera en kartläggning över huvudmålgruppen som besöker tech-eventet SXSW i Austin som kör igång på fredag. Spaningarna bygger på vilka sökningar som görs på internet inför SWSW. HÄR ÄR QUANTCASTS SPANING * De som söker efter SXSW på internet är i huvudsak 18-44-år, har en årsinkomst på över 450 000 kronor, har en högskoleexamen och tillhör en minoritetsgrupp. * Toppintressena är musik, ekonomi och teknik, en spegling av SXSWs seminarier. Filmnördar har i snitt den lägsta inkomsten i gänget och är de mest intresserade av underhållning som tv, film och tekniknyheter. Utanför SXSW hittar du dem suktande efter kultfilmsklassiker på Vulcan Video Rental i Austin. Musikfans är ofta kvinnor mellan 25-44 år utan barn med huvudintressen som matlagning, fitness och shopping. De njuter troligen av en joggingtur runt centrala Lady Bird Lake efter konferensen. Digitalfantasterna som söker på ord som interactive har generellt de högsta inkomsterna, över 900 000 kronor per år och är ofta asiater. Deras intressen inkluderar reklam, mode och heminredning och du hittar dem enklast när de fyller på med energi på Juiceland – Austins juicemotsvarighet till Starbucks. * Besökare som är mest intresserade av att diskutera framtiden söker på paneler och konferenser. Det är den äldsta demografiska gruppen på SXSW, över 45år. Dessutom är de män. Det är samhälls-, juridik- och politikintresserade överlag vilket passar särskilt bra i år på SXSW, som fokuserar på just politik. Du hittar dem antagligen mitt i en...
Om fem år omsätter den nordiska marknaden för internet of things (IoT) 162 miljarder kronor, visar en ny rapport. Användandet av IoT växer snabbt i de nordiska länderna. I dag använder de nordiska konsumenterna cirka tre uppkopplade saker per person och år 2022 kommer de åtminstone att ha dubblerat detta, visar en ny rapport från Telia och Arthur D Little. I rapporten framgår att den nordiska Iot-marknaden kommer att växa från dagens 67 miljarder kronor till 162 miljarder kronor i omsättning år 2022. Enligt rapporten är tillväxten som störst inom uppkopplade fordon, uppkopplade byggnader och allra snabbast växer marknaden för den uppkopplade människan. DU KAN LÄSA RAPPORTEN HÄR
Rolf van den Brink
Inga lediga jobbannonser.