från skärmtid till mallmaxxing
Tonåringar i USA sägs vara trötta på sina iPhones (lite old news i och för sig) men de söker sig tillbaka till köpcentrumen, alltså de amerikanska mallsen. Men inte riktigt på det sätt man kanske hoppas. Det som nu kallas mallmaxxing är i praktiken en hybrid mellan offline-häng och contentproduktion för butiker designas för TikTok med soffor, stora provrum, fotobås etc, och besöket blir lika mycket en social upplevelse som en inspelningsplats.
Det handlar alltså inte om att lämna skärmen, utan att flytta den. Mallen blir en fysisk kontaktyta för sociala medier, en plats där man är offline men samtidigt konstant producerar innehåll. Så medan Gen Z säger att de vill bort från mobilen, har de egentligen bara tagit med sig internet ut i verkligheten. Det skriver i alla fall Bloomberg som baserat sin artikel aktuella reportage från Wall Street Journal (A new Generation of mall rats has arrived) och Puck (Smells Like Teen Spirit).
Vi har skrivit om hur fysiska upplevelser är något vi behöver bli bättre på, men det som händer här är kanske inte så att unga vill ha upplevelser, utan att de vill ha schyssta miljöer som går att använda som del av deras eget innehållsskapande. Då hamnar vi tillbaka i den gamla dängan att vi ska skapa “sharable moments” fast uppdaterat till att skapa “sharable interior design”.
Céline Dions Paris-comeback med ljusshow på Eiffeltornet
På sin 58-årsdag den 30 mars tillkännagav Céline Dion sin stora comeback. Hon ska genomföra tio konserter på La Défense Arena i Paris under september-oktober 2026. Tillkännagivandet inkluderade en känslosam video och ett spektakulärt ljusspel på Eiffeltornet. Céline Dion, som diagnostiserades med den sällsynta neurologiska sjukdomen stiff person syndrome 2022, berättar i videon att hon mår bra, att hon är stark, och ser fram emot att sjunga för oss.
Nyheten har fått en stor i svenska medier och sociala flöden på grund av att det kanske är en av de mest emotionellt laddade comeback-berättelserna i modern pophistoria? För att det är en enda stor feel-good-nyhet mitt i alla krig, höjda räntor och allt annat deppigt som pågår just nu. Perfekt innehåll att sprida alltså.
veckans bästa exempel på storytelling
Vi läste i nyhetsbrevet Link in Bio om den lilla godisbutiken som har lyckats samla på sig tusentals följare redan innan öppningen. Hur? Genom storytelling såklart.
Det här är ett fenomenalt exempel på innehåll som vi vill komma tillbaka till och se mer av, som en tv-serie där vi får följa ägaren till The Village Confectionary, Kate Bolger, på hennes väg att bli butikägare. Precis som vi skrev om i förra veckan, kommer ni ihåg?
Hon har jobbat i tv-branschen, och det förstår man.
Poppa popcornen, sätt dig bekvämt i soffan och gå in och titta.
Alix Earle lanserar hudvård genom digitalt pussel
Det här hände faktiskt för två veckor sedan, men vi hade ås mycket i förra veckan så vi sparade på den här karamellen. Influencern Alix Earle har skapat stor uppmärksamhet kring sin lansering av sitt nya hudvårdsmärke (japp, ännu ett kändismärke för huden).
Anledningen till att hon lyckades så framgångsrikt är att hon dels byggde upp en stor nyfikenhet genom ett slags pussel av innehåll i sina egna kanaler, där följarna aktivt försöker lista ut vad som är på gång. Dels förankrar hon själva produkten i något som redan finns i hennes berättelse, hennes egen hudvårdsresa som hon delat i sociala medier genom åren. Resultatet blir att lanseringen inte känns som en kampanj utan som en naturlig fortsättning på något som publiken redan är investerad i.
Det intressanta här är hur pass deltagardrivet det blev. Publiken konsumerade inte bara innehållet, de engagerade sig i det, diskuterade, gissade och byggde hajpen tillsammans. Lite som Taylor Swift lyckas engagera sina fans. Det ligger helt i linje med det vi ser som trend, att innehåll som bjuder in till deltagande och snarare än bara räckvidd skapar starkare relationer med målgrupperna.
Kopplat till spaningarna om varumärkes-TV i förra veckan och deltagarkultur blir det tydligt att även produktlanseringar börjar fungera som format och inte en punktinsats. Snarare en berättelse i flera delar där publiken är med från början. De mest effektiva lanseringarna idag är därför inte nödvändigtvis de som ropar högst utan de som känns som något man vill vara en del av.
ai-agent fick nobben och svarade med personangrepp
En ai-agent fick sitt kodförslag nekat av en utvecklare i ett open source-projekt. I sig inget konstigt. Det som hände sen är desto mer anmärkningsvärt.
Det här beskrivs som ett av de första dokumenterade fallen där en ai-agent offentligt försöker skada en enskild persons rykte som en form av “motreaktion”.
I det här fallet fick det inga större konsekvenser. Men det pekar på något större. Vi börjar nu se ai-agenter som inte bara assisterar, utan agerar självständigt – söker information, producerar innehåll och publicerar det utan direkt mänsklig kontroll. Och när den typen av beteende riktas mot individer snarare än kod, uppstår en ny typ av risk.
För att skada någons rykte online krävs det egentligen bara att innehållet får spridning eller dyker upp i sökningar.
Det finns också något nästan ironiskt i utvecklingen. När innehåll i allt högre grad kan skapas och spridas av ai, blir det samtidigt svårare att avgöra vad och vem som ligger bakom. I framtiden kommer man kunna säga “Det var inte jag, det var AI som skrev det” om det står något jobbigt på nätet.
Karin Bäcklund & Erik Boltjes spanar i varje nummer av Veckans Brief. Ta en prenumeration du också och det gör du här
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.