Teknikföretagen anlitar kändisförfattare – vill popularisera jobbfrågan

Teknikföretagen kommer under Almedalsveckan att presentera tre noveller från tre skilda skribenter som själva har fått drömma fram en bild av den svenska arbetssituationen år 2030. På plats kommer de sedan duellera om vilken framtidsbild publiken anser mest realistiskt eller bäst.

Det är Aftonbladets nya kolumnist och handbollsspelaren Linnéa Claesson, författaren Helena von Zweigbergk och deckardrottningen Anna Jansson som författat novellerna. De kommer under radioprofilen Göran Everdahls direktion att duellera med sina egenskrivna visioner av framtidens arbetsplats.

– För oss handlar det om att lyfta frågan om vilka kompetenser småföretag behöver för att utvecklas och ett försök för oss att popularisera den, säger Amelie von Zweigbergk, chef för industriell utveckling på Teknikföretagen och berättar vidare om upplägget:

– Författarnas noveller publiceras på måndag, tre dagar innan duellen. Vi kör en stor kampanj via Facebook där vi länkar till novellerna och teknikforetagen.se där läsarna kan rösta om vilken framtid de gillar bäst.

Den stora duellen sker på torsdag 6 juli där Göran Everdahl agerar moderator och understöds av en expertpanel.

– Göran kommer att diskutera med författarna om deras noveller och expertpanelen kommer också att fråga ut dem. Efter detta kommer författarna att i en minut vardera få agera framtidsminister och kondensera sin novell till en slagkraftig slogan.

Anna Jansson har som slogan Brain power.

– Hennes spaning är att intellektuella valutan är nyckeln och att hon ser en risk med robotar som vinner över människan och att vi då blir intellektuella slavar.

Linnéa Claesson har Rebell som slogan.

– Linnéa har skrivit om att man måste ta personligt ansvarar för att upprätthålla civilsamhället.

Helena von Zweigbergk har Sweety dream som slogan.

– Det går ut på att kärleken kan vinna allt och att det kommer att uppstå kärlek mellan robotar och människor i framtiden.

Efter detta kommer omröstningen att sammanställas och Teknikföretagen utser därefter den bästa framtidsspanaren.

Projektet sker i samarbete med Företagsakademin och Europeiska socialfonden.

– Det här är kronan på verket efter ett två år långt projekt att utbilda arbetsmarknaden till år 2030 där vi undersöker vilka kompetenser småföretag behöver för att utvecklas. För oss är det viktigt att försöka popularisera den här diskussionen då den har en tendens att bli väldigt teknisk eller högtravande, medan alla som ska jobba år 2030 är av kött och blod, och eventuellt några robotar.

Finns det några gemensamma nämnare i författarnas framtidsspaningar?
– Det är främst robotar. I Anna Janssons novell är det robotar som utnyttjar människor. I Linnéas är det digitaliserade robotar som spanar på folk och håller koll på deras åsikter. I Helenas novell är det en mer positiv framtidsspaning kring robotar där det uppstår het kärlek mellan människa och en programmerad robot.

Amelie von Zweigbergk fortsätter:

– Det finns även en viss framtidsoro i novellerna. I samtliga tre känner man att man lever i en sorts tid där många är oroliga om hur framtiden kommer att se ut och känslan att vi går mot någonting nytt.

Alexander Mörén