Sveriges roll- och konfliktspelsförbund, som samlar spelhobbyn, har över 130 000 medlemmar i 1 000 föreningar och är Sveriges största ungdomsorganisation. Förra året fick förbundet drygt 21 miljoner kronor, eller nästan 10 procent, av de 209 miljonerna som Ungdomsstyrelsen delade ut.

 

Detta har fått Martin Borgs, slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening, att reagera. I en debattartikel, med rubriken ”Snyltandet är en del av lajvkulturen”, i Expressen beskriver han Sverok som ett ”litet förbund för lajvare och rollspelare” som ägnar sig åt att hjälpa unga att söka och ”maximera olika typer av bidrag”.

 

Enligt Martin Borgs är Sveroks verksamhet problematisk eftersom det skapar en generation av ”bidragsentreprenörer” som istället för att tjäna pengar genom exempelvis att sälja jultidningar väljer ”genvägen” att starta en spelförening och på så vis får bidrag från staten.

 

– Han har verkligen satt fingret på något som är väldigt spännande. Vi jobbar för att det ska vara enkelt för unga att organisera sig. Vi vill ju att den hundraåriga föreningstraditionen i Sverige ska leva vidare. Om man väljer att kalla det för bidragsentreprenörskap eller att man underlättar för ungas organisering handlar om olika sätt att se på det, säger Sveroks förbundsordförande Rebecka Prentell.

 

– Det är väl hela föreningslivet i sådana fall. Det är klart, man kan ha olika åsikter om hur hög skatt det ska vara i Sverige och vad skatten ska gå till. Men jag, och många med mig, är uppvuxen i föreningsvärlden och vet vilka värden som samhället får om man har en fotbollsklubb, scoutförening eller spelförening i orten, så människor har någonstans att träffas.

 

Martin Borgs anklagar också Sverok för att hjälpa ungdomar att få ut så mycket bidrag som möjligt, något som Rebecka Prentell inte håller med om.

 

– Ville vi maximera skulle vi vara organiserade på ett helt annat sätt. Vi optimerar för att hålla spelhobbyn samlad under ett och samma tak, för att det ska vara enkelt att driva en förening och att få pengar för sin verksamhet. Det ligger helt i linje med hur vi vill jobba med ungdomar. Man ska inte behöva vara jurist för att förstå hur en stadga är uppbyggd.

 

Hon säger vidare att diskussionen om hur gemensamma skattemedel ska användas är viktig att föra.

 

– Men jag tycker att pengar ska gå till föreningslivet just för att vi bidrar så mycket till ungas demokratisyn. Man får ju en väldigt konkret bild av vad demokrati är när man startat den själv i en förening, varit med och tagit beslut tillsammans med andra om gemensamma resurser. Man förstår bättre hur demokrati är fungerar och det tycker jag är viktigt om vi ska fortsätta ha politiska partier och allmänna val.