Svenskt Näringsliv: Vi kan klara demografin

Vilka scenarier ser du för den demografiska utvecklingen?
–  Prognoserna rör sig upp och ned hela tiden. Den grova bilden är den åldrande befolkningen. Men det är inte ett svenskt problem utan återkommer i många ekonomier. Sverige råkade ut för detta långt tidigare än andra länder. Det kommer att försämra för oss, men vi har kommit igång med att anpassa ekonomin. För andra kan det komma mer som en chock. Det finns en viss optimism att Sverige kan anpassa sig efter den demografiska utvecklingen, säger Jonas Frycklund, ekonom på Svenskt Näringsliv.
 

Jonas Frycklund tror det kommer krav på studenter att snabbare ska börja jobba.

– Det inhemska fenomenet är att vi lever längre och i förlängningen blir det normalt att man jobbar längre eftersom fler friska år adderas i kalkylen. Det har redan skett för förskjutning i den faktiska pensionsåldern. Det är en del av lösningen. Det finns också en potential att börja jobba tidigare. Vi har ett försenat inträde på arbetsmarknaden. Den genomsnittliga examensåldern är 29,4 år, medan man i Storbritannien har 24 år. Här finns en stor potential i att studenterna blir färdigare snabbt.

Svenskt Näringsliv försöker hjälpa politikerna på traven.

 

– Vi har lagt fram en ett förslag att som bygger på att studiemedelsystemet används till att att studenter som blir klara snabbt får en del av lånet avskrivet, medan de som är långsamma får en högre låneandel. Det går att genomföra utan att nettokostnad ökar för staten. Statsfinansiellt skulle det bli en vinst efter som studenterna snabbare börjar betala skatt. Dessutom skulle studenterna inte tränga undan enklajobb i lika hög grad eftersom deras tid som studenter blir kortare. Och ju snabbare studenter kommer ut, desto snabbare betalar de in pensionspoäng.
 

Svenskt Näringsliv förespråkar också att produktiviteten i offentliga sektorn höjs.

– Kan vi höja produktiviteten med 0,5 procent per år, då skulle skattehöjningsbehovet försvinna. I den privata tjänstesektorn har vi en produktivitetshöjning på 1,5 procent per år. Frågan är hur vi ska få kommuner att jobba med sin produktivitet i stället för att ta den enkla vägen ut och höja skatterna? Där vill vi införa Göran Perssons förslag om ett mjukt skattestopp från 1997.
 

Svenskt Näringsliv tror inte flyktingar är en lösning på de demografiska utmaningarna.

– Där är det viktigt att skilja på arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring. Arbetskraftsinvandrare har per automatik högre sysselsättningsgrad. Flyktingar är en annan sak med många som har lägre utbildning och är traumatiserade. Flyktingar har en negativ effekt och blir en demografisk belastning som man får ta på det humanitära kontot. Det är en försvårande sak att så många kom på samma gång. Det gäller att bli bättre på integration, då kan det fungera. Men det blir ingen vinstaffär ekonomiskt för de offentliga finanserna.
 

Jonas Frycklund ser det som en fördel med äldre på arbetsmarknaden, inte bara för att de själva bidrar till skatt och pension. Äldre anställda skapar också fler jobb, snarare än stänger ute unga.
 

– För vissa nyckeljobb ökar verksamheten då erfarna anställs snarare än när andra med sämre meriter ges jobben. Om man kan behålla erfarna personer så kan en verksamhet fortsätta att fungera och skapa jobb. Om man tappar viktiga personer så riskeras å andra sidan vissa verksamheter att läggas ner
 

Hur förändras efterfrågan i konsumentledet av den demografiska utvecklingen?
– Fler äldre och köpstarka konsumenter bör skapa en viss förskjutningav konsumentmarknaden. I Sverige har vi tidigare än i andra länder sett tendenserna. Det bör skapa affärsmöjligheter. Här skulle privata och offentliga sektorn samarbeta inom tjänstekoncept som vi borde kunna exportera. Det viktiga är att privata företag får fortsätta att finnas i välfärdssektorn och att de får gå med vinst.
 

Hur påverkas politiken av den demografiska utvecklingen?
– Politiken anpassas väl hela tiden efter hur den politiska marknaden ser ut.

Vilka andra länder kan vara intressanta att studera?
– Japan har studerat svensk äldrevård och svenska äldrekoncept ochjobbar mycket med tekniska lösningar. De har haft en lång stagnation, men ändå bibehållit sitt välstånd. Tyskland har idag en minskande befolkning. Men det har ändå gått ganska bra för den tyska ekonomin. Det finns möjligheter att hantera utmaningarna. Men det finns riskmoment och man får inte vara för passiv.
 

Hur påverkas de av demografins utveckling?
– Allt handlar om att ha en tillräckligt stor andel av befolkningen i arbete, då får vi in skattepengar att finansiera det offentliga åtagandet.

 

Hur inverkar åldrande företagsägare?
– Redan idag finns det många äldre företagare som fortsätter att vara aktiva. Det är positivt, men det är också viktigt att planera för generationsväxlingen så att företagen kan fortsätta att frodas även i framtiden, säger Jonas Frycklund.