Det är främst tre områden som oroar Svenskt Näringsliv just nu:
 

direktivet om balans arbete-privatliv (ska öka kvinnors arbetskraftsdeltagande)
– Här har vi redan det mesta på plats utom kvotering av fyra månader i föräldraförsäkringen. Vi har heller inte fem dagars anhörigvård. EU vill öka kvinnors arbetsdeltagande. Men vi har det största arbetskraftsdeltagande och jobbat länge med det och även utvecklat infrastrukturen för detta, så som barnsomsorg och beskattning, säger Gabriella Sebardt.

direktivet för tillgång till socialt skydd (ska lägga en grundsäkerhet vid arbetslöshet och sjukdom)
– Det här regleras mest och bäst på medlemsstatsnivå. Inom EU finns många system och vi tror inte på att binda detm uppifrån.  Risk finns att EU vill trycka in alla nya sätt att utföra arbete i system för det tidigare sättet att jobba. Är det något EU behöver är det att skapa fler entreprenörer.

upplysningsdirektivet (ska göras om till ett minimivillkorsdirektiv)
– Här vill EU-kommissionen gå in och reglera hårt med bland annat påföljder för företag som bryter mot regler. Anställningsvillkoren brukar vi hantera själva i Sverige och vill göra så.

Hur tycker ni att Stefan Löfven agerar?
– I bästa fall agerar han aningslöst. Jag förstår attraktionen i målen. Men tittar man på vad förslagen för med sig för vår svenska modell, får man intrycket att han inte vill förstå. Han har sagt att upplysningsdirektivet skulle uppdateras. I ställer stöps det om till ett slags anställningsskyddsdirektiv.

Det här leder till en krock mellan kontinentala EUs sätt att lösa problem med lagstiftning och den nordiska modellen med förhandlingar.

– Vi reglerar det med kollektivavtal och får en helt annan flexibilitet.

Det är inte bara den nuvarande formen av den sociala pelaren som skrämmer Svenskt Näringsliv.

– Det går att hänga på hur mycket som helst. Sedan kommer motsvarande att ske på socialförsäkringsområdet. Det finns en övertro bland länderna att om man har gjort det som pelaren säger, blir man lämnad i fred. Det tror inte jag.

Varför har Jean-Claude Juncker så bråttom?
– Han vill väl sätta ett avtryck. Det är val igen 2019. Efter nästa halvårsskifte går det inte att lägga hårda förslag. Man säger att det är ett sätt ge EU-medborgare något som betyder något.

Europafacket är splittrat. De nordiska förbunden vill undvika regleringen.

Den europeiska arbetsgivarorganisationen Business Europe där Svenskt Näringsliv ingår har dock pratat ihop sig.

Hur ska ni agera?
– Vi vill att kommissionen inte har så bråttom. Det vore bäst om parterna fick sköta detta och lyfta in det på EU-nivå bara om det är absolut nödvändigt. EU borde i stället verka för att skapa det välstånd som gör att man kan leverera på nationell nivå, säger Gabriella Sebardt.