Svenskt Näringsliv lobbar för att ändra överskottsmålet

‑ Visst. Går det så vill vi ändra överskottsmålet. Det var något vi gick fram med redan 2007, säger Jonas Frycklund, ekonom på Svenskt Näringsliv.

Det var den socialdemokratiska regeringen som införde överskottsmålet 1997 i samarbete med Centerpartiet i syfte att minska statens finansiella nettoskuld, som hade uppstått i 90-talets finanskris. Det finansiella sparandet skulle uppgå till 2 procent av BNP.

‑ Tanken var att skulden skulle betas av till 2010. Men det uppnåddes redan 2005. Då började vi analysera detta och tyckte det var dags att ändra på det. Principen med ett mål är bra och det är bra att lagstadga om det. Ett fast politiskt ramverk tror vi på. Men om sparandet ska ligga på plus hämmar det den privata sektorns förmögenhetsutbyggnad.
Jonas Frycklund tycker att de offentliga finanserna är tillräckligt stabila för att ändra överskottsmålet.

‑ Nu när vi har gått igenom en (ny) konjunkturell finanskris, ser vi att vi klarar det med råge. Det blev ingen kris i statsfinanserna. Det finns inget behov av att utöka marginalen och öka förmögenheten ännu mer. Nu har vi en nettoförmögenhet (alla finansiella tillgångar minus skulder) på hela 20 procent.
 

Hur stor ska nettoförmögenheten vara?
‑ Jag ser inga problem med att den glider mot noll. Säg så här, mellan -1 och noll ska sparandet ligga på. Sätter vi målet på säg noll och kör i tio år, kan olika saker hända. Vi kan ligga kvar på 20 procent eller glida ner mot noll. Går det för snabbt, får man bromsa.

Den senaste tiden har inte bara LO, utan även Saco och TCO öppnat för att avskaffa överskottsmålet.

‑ Jag tror att nu många svänger över till att avskaffa överskottsmålet. Då skriver de långa önskelistor. Lägger man ihop dem, blir det oseriöst. Självklart måste man investera så det skapas en högre tillväxtbana, men vinsterna behöver inte tas ut i förtid. Det kan finnas demografiska behov och det är onödigt att sätta sprätt på allt.
 

‑ Satsningar på infrastruktur och strategiska skattesänkningar höjer tillväxten.

 

Vilka "strategiska skattesänkningar" vill ni se, gäller det till exempel värnskatten?
‑ Om man gör skattesänkningar som höjer tillväxten, då förbättrar det strukturen och det skapas högre tillväxtbanor. Men jag vill inte i detta sammanhang berätta vilka skatter det är, det är väl de skatterna Svenskt Näringsliv brukar prata om.

 

Jonas Frycklund ogillar LOs förslag.

‑ Jag noterar att LO har svängt om överskottsmålet och vill sätta sprätt på 70 miljarder, det är två överskottsmål. De vill gå ner på minus (negativt sparande) omedelbart. Men det blir för ryckig finanspolitik. Att föra fram ett sådant krav kan minska förutsättningarna för att överskottsmålet avskaffas. Seriösa politiker blir skrämda av ett så dramatiskt förslag. Allt bör tas i rätt ordning.
 

Och hur ska överskottsmålet avskaffas?
‑ Jag tycker man ska det seriöst och att det ska utredas inom regeringskansliet. Det bör ske på ett brett och seriöst sätt. Det är inget man över en dag svänger om.
 

Lobbar Svenskt Näringsliv för att ändra överskottsmålet?
‑ Det här är en lobbyingfråga för oss. Men ska man ändra överskottsmålet är det en långsiktig sak. Det behövs seriösa argument och aktörer som stödjer det. Det är inget man driver i en annonskampanj.