Svenska industrikommuner i upprop mot FNs miljöbeslut om fartygsbränsle

Det är International Maritime Organisation, IMO som fattat beslutet att norra Europa ska sänka svavelnivån i fartygsbränslet till 0,1 procent. Sverige och andra länder i norra Europa har nu en gräns på 1 procent, vilket redan är lägre än resten av EU där gränsvärdet är 3,5 procent. Nu har 10 svenska industrikommuner gått samman i ett upprop.

– Det här skulle snedvrida konkurrensen totalt. Sverige har en miljövänlig produktionsindustri och en sådan här sänkning skulle innebära att marknader med mycket sämre miljökrav kommer att gynnas. Man måste se till helheten, säger Olov Zakrisson, kommunstyrelsens ordförande i Oxelösund som är en av kommunerna som skrivit under uppropet. De övriga kommunerna är Oskarshamn, Södertälje, Olofström, Gnosjö, Kiruna och Fagersta. 

Enligt Sjöfartsverkets utredning skulle kostnaderna för sjötransporter öka med åtminstone 13 miljarder kronor varje år om en sänkning genomförs. I uppropet ber kommunerna regeringen att försöka få IMO att ändra sitt beslut. Och det börjar bli bråttom, en deadline för att förändra beslutet är i mars 2012, annars börjar de nya reglerna gälla 2015. 

– Jag hoppas verkligen att regeringen har det politiska modet att driva den här frågan och försöka riva upp ett väldigt tvivelaktigt beslut, säger Olov Zakrisson.

Erik Bratthall är miljöminister Lena Eks pressekreterare. Han berättar att regeringen valt att driva frågan på EU-nivå och att den svenska linjen vann i miljöutskottet i förra veckan.

– Den svenska linjen är att reglerna ska vara samma i hela EU och att alla EU-länder ska sänka till IMOs nya nivåer på 0,1 procent, säger Erik Bratthall. 

Denna lösning är Mathias Ternell, handelspolitisk talesman för stålindustrins branschorganisation Jernkontoret inte speciellt nöjd med.

– En sådan här fråga ska drivas vid källan och källan är i det här fallet IMO. Om hela EU får en sänkt nivå skulle det innebära en snedvriden konkurrens mot resten av världen.

Men någon måste ju alltid gå först, varför inte EU?
– Jo, visst är det så. Men det måste ske i en rimlig takt, det här förslaget innebär att reglerna blir 35 gånger hårdare och det är inte rimligt, säger Mathias Ternell.

Erik Petersson