Medierna i P1 avslöjade i lördags att Roberta Alenius i samtal med inrikeschefen på Dagens Eko, Fredrik Furtenbach, skulle ha hotat med att mörda någon och “skära ballarna av” de där på Radiotjänst. Och frågan ställdes: varför publicerade inte Ekot hotet?
Detta mindre lämpliga uttalande av Fredrik Reinfeldts presschef inträffade efter Ekots avslöjande om att statsministern inte betalade för tv-licensen för sin arbetsbostad.
Det intressanta är att Medierna i P1 driver tesen att Ekot skyddar regeringskansliet och därför inte publicerat hoten. Ekochefen Anne Lagercrantz slår ifrån sig anklagelsen på Sveriges Radios blogg: ”I samtal med oss har Medierna drivit tesen att vi på något sätt försöker skydda regeringskansliet. Det är märkligt eftersom hela rapporteringen så uppenbart varit en nagel i ögat på kansliet.”
Det är möjligt att Anne Lagercrantz förklaring till att hon väntat med publiceringen för att samtalet inte bandades och att ord skulle stå mot ord är korrekt. Anne Lagercrantz avvaktan berättar även att hon ville "stärka publiceringen och sätta den i sitt sammanhang."
Men att Medierna publicerar Ekots interna arbetsmaterial betyder också att det internt kan finnas en oro för att Anne Lagercrantz skulle fega ur och inte publicera. Därför uppstod läckan till Medierna kan man anta.
Blotta misstanken om att Ekot skyddar regeringskansliet är allvarlig. Det är en fråga som inte bara berör anställda på Ekot och regeringskansliet.
Roberta Alenius kraftiga språkbruk är en fråga av allmänt intresse och något som Ekot ska rapportera om. Fallet belyser hur landets mäktigaste presschef umgås med journalister och vad anställda inom myndigheter och statliga bolag som Radiotjänst kan förvänta sig om de läcker till pressen.
Tonchi Percan, journalist
Dela inlägg
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.