SEB har inga flyttplaner – trots danska lockrop

Får regeringen igenom sin plan höjs resolutionsavgifterna, pengar som ska användas vid bankris,   med 3 miljarder kronor 2018 och med 6 miljarder år 2019.
 

Pengarna går rakt in i statsbudgeten och fonderas inte och är därmed likställda med en skatt, anser Bankföreningen. Som Nordea ser det får därmed Nordeas finska och danska kunder vara med och betala svensk skatt.

Men SEB gör en något annan analys.

– Ja, så till vida att en flytt inte är en option för oss. Vi ha haft vårt huvudkontor vid Kungsträdgården i Stockholm sedan år 1800 och är en svensk bank och kommer så att förbli, säger SEBs presschef Frank Hojem.

Därmed inte sagt att SEB inte ser risker med regeringens bankskatt.
 

– Vi är många om att vi ska ha lika konkurrensvillkor som andra europeiska banker. Nu finns det en uppenbar risk att regeringen straffar företag som väljer att ha sina kontor i Sverige. Och om Europas banker får andra konkurrensvillkor än Sveriges, blir det svårt att på sikt bedriva bankverksamhet här.
 

Hur långt går regeringen vad gäller den utvecklingen med den nya ’resolutionsavgifterna’?
– Sverige får betydligt tuffare krav på resolutionsavgifter än övriga Europa. Och de ska betalas in i evinnerlighet. I den finska modellen finns ett tak. Och det är inte rätt att prata om en fond när pengarna går rakt in i statskassan.
 

Frank Hojem tror att regeringen kan få kommunikativa problem.

– Om det uppstår, gud förbjude, en bankkris och staten behöver skjuta till pengar, kan det bli svårt att förklara för medborgarna att bankerna faktiskt har betalat en avgift, eftersom de inte finns fonderade. Hela modellen är mycket tveksam.

Danska politiker lovar att jobba med att sänka skatter och avgifter, för företag som Nordea, blir det inte lockande för er också?
–  Vi är i själ och hjärta rotade i Sverige. Det finns ingen annan diskussion. Sedan får regeringen ta ställning till om de ska försämra för företag i Sverige.