Riksrevisionen har undersökt hur inkomstutjämningssystemet påverkar kommunal tillväxt.

Riksrevisionen kommer i sin granskning fram till att det saknas empiriska belägg för att kommuner som får utjämningsbidrag stävjar sin tillväxt för att få behålla bidragen.

Riksrevisionen bygger sin ståndpunkt på en analys av tre regeländringar 2001-2014 som sänkte utjämningsgraden för vissa kommuner. Men å andra sidan konstaterar Riksrevisionen ”att inkomstutjämningssystemets komplexitet i kombination med metodologiska svårigheter gör att det heller inte finns några entydiga bevis för motsatsen”.

”Av granskningen kan vi dock se att det kommunala tillväxtarbetet är en bredare fråga än enbart ökad skattekraft, och att kommunerna ofta samarbetar med varandra i tillväxtfrågor”, kommenterar Heléne Berg, projektledare för granskningen på Riksrevisionen.

Riksrevisionen rekommenderar nu regeringen följande:

* ”allsidigt studera hur incitamenten i inkomstutjämningen påverkar kommunerna och hur inkomstutjämningen bäst bör utformas”.

* ”fördjupa sig i de mekanismer som ligger bakom den lokala tillväxten”.

* ”se till att förutsättningarna är goda för att följa upp och mäta effekter av kommande förändringar i inkomstutjämningen”.

* ”implementera regelförändringar på ett sätt så metodologiska problem undviks”.

* ”se till att det finns förutsättningar för relevanta jämförelser” mellan kommuner.