– Vi har tittat på den demografi vi når och jämfört med den demografi SCB visar finns i Sverige. Och då är vår analys att vi når 95 procent av alla vuxna med permanent uppehållstillstånd i Sverige, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus.

Undersökningen genomfördes bland 40 000 personer, men på svenska.

– När vi gjorde en undersökning på de tio största språket för en av våra väljarbarometrar kunde vi se att det på 10 000 intervjuer var bara några få där personen inte kunde svara på undersökningen.  Det var den första indikatorn på att om du är med i det svenska samhället och är röstberättigad, då kan man svara på en undersökning.

Undersökningen visar att 99 procent anser sig ha goda kunskaper i svenska, följt av engelska 90 procent och tyska 14 procent. Därefter kommer spanska (5 procent) och finska 2 procent.

På åttonde plats kommer arabiska med runt 1 procent. Enligt Novus anser sig 42 000 i Sverige ha goda kunskaper i arabiska. Över tre gånger fler anser sig ha goda kunskaper i finska.

Dock anser sig 443 000 ha en begränsad kunskap i arabiska.

Statistik från SCB visar att 198 000 respektive 146 000 personer är födda i de i huvudsak arabiskspråkiga länderna Syrien och Irak.

Varför är det så stort glapp mellan SCB och Novus?
 – En del i det är att det är lättare att säga att man kan svenska. Arabiska är ett väldigt svårt språk, och jag tror att man spelar ner sina kunskaper. Så här får man titta på de som anser sig ha begränsade kunskaper i arabiska (443 000).

Även kurder kan ha dessa länder som födelseland. Antalet personer med goda kunskaper i kurdiska uppgår till 11 000 personer, enligt Novus undersökning.

Vad innebär er siffra över arabisktalande för debatten?
– Vårt jobb är att ta fram fakta och sätta det i en kontext och få fokus på hur samhället ser ut på riktigt. Vi tar fram mycket offentliga data, som undersökningen Svenskarna och internet. Utifrån det tyckte vi att vi skulle försöka se hur det faktiskt ser ut med språkkunskaper i Sverige. Sedan finns det ett intresse av vissa grupper att säga att en minoritet är större, både bland grupper som vill visa minoriteten som ett hot eller som en underskattad maktfaktor

Torbjörn Sjöström har en idé om varför uppfattningen kring arabiskspråkiga kan skeva i Sverige?

– Det offentliga Sverige är väldigt välvilligt till inkludering. Det kan göra att en del minoriteter får ta mer plats än befogat. Vi har sett länge hur det har skapats en snedvriden bild över samhället. Välviljan skapar en negativ effekt till vår positiva förståelse för hur Sverige faktiskt ser ut.

 Hur nära sanningen har ni på Novus kommit?
– Det är inom felmarginalen. Men framförallt är det en påminnelse om att de som verkar och bor i Sverige är en del av samhället och de andra (utan permanent uppehållstillstånd) är en extremt icke homogen grupp.