Efter att ha varit på en del pressträffar och presentationer, har jag upptäckt några luckor i partiernas strategier, så kallade förbättringspotentialer, kanske är de korkade, kanske smarta, äh, det är fredag, vi kör, så här vinner ni valet:
 

Moderaterna – in med arbetarna
Vann som landets nya arbetarparti väljarnas hjärta och förtroende, men missade att leva varumärket, det NYA varumärket alltså. Moderatledningen låter de vanliga slanka, vackra och framgångsrika människorna företräda partiet när väljarna skulle behöva se den stolta industriarbeterskan och städaren som jobbar sig upp mot partitoppen. För varje dag arbetarlinjens fotfolk inte frontar, tappar partiet i trovärdighet som arbetarparti.

Socialdemokraterna – kom tillbaka butlern
Säger sig vara Framtidspartiet. Men lägg då ett förslag som inte handlar om att alla måste jobba i äldreomsorgen eller studera på högskolan, då helst till barnmorska eller ställa om sig med en halvhyfsad a-kassa. Ja, det låter raljant, men borde inte Framtidspartiet bjuda väljarna på en bild och vision om det goda livet som politiken ska leda till istället för att prata om alla bakfyllepiller som väljarna måste stoppa i sig som återställare och allt fint trasigt riksgods som måste repareras efter Alliansens hejdundrande skattesänkarpartaj. Kom tillbaka butlern i tunnelbanan från 2010. Allt är (nästan) förlåtet.

 

Miljöpartiet – neutralisera kärnkraftsspöket
Partiet har under den nya ledningen jobbat hårt för att göra sig valbart bland väljare som tycker att näringslivet kan fylla en viss funktion i samhället. Just dessa väljare tenderar till att tycka att näringslivet behöver konkurrenskraftig energi. Det skär sig med Miljöpartiets ortodoxa inställning till kärnkraften. Partiet vill inte vara sämre i högviltsjakten än Centerpartiet som lyckades fälla två reaktorer i Barsebäck. Den principfasta inställningen gör Miljöpartiet ovalbart helt i onödan bland väljare som skrämts av Jan Björklunds tuggande om "rysk gas" och industriföreträdare som varnar för en tysk brunkolsutveckling. Miljöpartiet skulle ju kunna föreslå att kärnkraften ska avvecklas reaktor för reaktor i samma takt alternativa energikällor kan ersätta den byggs ut. I ett slag skulle Alliansens kärnkraftsspöke vara neutraliserat.

Vänsterpartiet – in med Ulla
För mindre insatta väljarna måste Vänsterpartiet framstå som något av en paradox. Partiet kan inte köpas, men partiet köper dyrbara reklamkampanjer, företrädarna tycks ömma särskilt för knegarna längst ner på golvet, men framstår ändå som det mest akademiska av dem alla, partiet är feminister men gruppledaren, partisekreteraren och partiledaren är män, just nu är en skäggig Ali Esbati ute och tar position för att montera ner Rut-branschen som försörjer många kvinnor. Det finns en quick fix på allt detta, matcha fram partiets kunniga och folkliga ekonomisk-politiska talespersonen Ulla Andersson med start nu.

Centerpartiet – sluta idiotförklara S-väljare
Annie Lööf brukar ägnar stora delar av talen åt att varna för socialism och därmed i princip idiotförklara alla som röstar på Socialdemokraterna. Kanske inte det smartaste sättet att vinna över socialdemokratiska väljares hjärtan. Särskilt när de två partiernas grundvärderingar är rätt lika med frihet och jämlikhet högt på listan, vilket parti har inte det förresten? Så vänd på det. Flirta med S-väljarna.

Sverigedemokraterna – bejaka teknikdriften
Bland de största applåderna under sitt Almedalstal fick Jimmie Åkesson då han lovade att sänka skatten på pensionerna. Då reste sig det yngsta partiets unga väljare och levererade applådåskor, som om Jimmie hade stigit ned från Sinaiberget. Partiet anstränger sig för att visa upp sig som ett omodernt, tillbakasträvande, värdekonservativt parti. Samtidigt finns det knappt något parti är lika drivna som Sverigedemokraterna i att utnyttja den senaste tekniken, sociala medier och andra digitala kanaler i opinionsbildararbetet. Partiet skulle kunna sägas driva den mest bakåtriktade politiken med de mest framåtriktade metoderna. Varför inte visa upp mer av den teknisksidan i valet? I Sverige är det ALDRIG fel att visa upp sig som teknikdriven.

Folkpartiet – en miljard till alla som vill kasta loss
Partiledare Jan Björklund, till vardags utbildningsminister, jobbar på rätt duktigt, är med och presenterar en ny hel kärnkraftsreaktor i Dagens Industri, steker upp företrädaren Lars Leijonborgs förslag på ordningsbetyg i skolan, presenterar mer idrott i skolan som färdig reform samtidigt som Kristdemokraterna stolt presenterar sina nytryckta valaffischer med samma löfte samt tar den lediga positionen "feminism utan socialism". Vad saknas? Något som kan klippa av kedjan till det besvärande sänket skolan, vars sjunkande resultat Jan Björklund ständigt får klä skott för. Kärnkraftskortet är utspelat. Likaså medlemskapet i Nato och avskaffandet av värnskatten. Är det då man som parti gör som Socialdemokraterna och Moderaterna och föreslår något som kostar 1 miljard om några år, typ en miljömiljard eller en cykelmiljard? Upp med det liberala fingret i luften och känn hur den politiska vinden blåser. Varför inte en FÖRETAGARMILJARD för alla som i liberalismens anda vill överge sina fasta anställningar och starta eget? Låter bättre än "friår" också.

 

Kristdemokraterna – ge bort ett hårt paket
Går som väntat till val på mjuka frågor inom vård och omsorg. Och pratar Kristdemokraterna om företagande, får det gärna handla om sjuklöneveckor. Enbart mjuka paket gör ingen lycklig på julafton, Kristdemokraterna behöver ta fram några riktigt hårda frågor inom jobb och ekonomi. Anders och Fredrik går nog med på det, om ni frågar. Kanske ett schablonavdrag för småföretagare så att de slipper slita med redovisningarna, kanske lyfta in ramverket för den framgångsrika nya läkemedelsindustrin i Danmark, kanske ta fram en modell för att sprida Gnosjöandan över hela landet?