Dokumentären handlar om Sveriges bästa och sämsta gymnasier visades på TV4 Fakta 8 maj. Den finansierades av Svenskt Näringsliv. Martin Borgs summerar reaktionerna på filmen,.
– Det är en film mer för folket än för Almedalseliten. Jag har fått precis de reaktioner från kökborden som jag vill ha. Det är glada föräldrar och elever som hör av sig nu när de sitter med gymnasievalet.
Skolan blev en valfråga och har varit ett hett ämne ända sedan dess med omfattande rapportering i bland annat Dagens Nyheter och Aftonbladet.
– Det var därför jag ville göra en film om skolan. Det engagerar inte bara de som jobbar i skolan utan också de som går och har gått i skolan. I skolan finns ett stort resrusslöseri.
Skolan målas ofta ut i svarta färger i debatten. Martin Borgs försökte reda ut hur det verkligen förhöll sig och vad som skiljer en bra skola från en dålig. Han besökte några av de sämsta och bästa gymnasierna, enligt Svenskt Näringslivs urval.
–Det är inte så att de sämsta gymnasierna är råttfångare som vill lura bort barnen till ett berg någonstans. Däremot tycker jag att det finns en stor slapphet bland lärare och rektorer som inte rtar reda på vad som fungerar på andra skolor och hur de kan överföra det till sin egen skola. Slappheten finns även hos lokalpolitiker och för den delen även huvudmännen.
Vad går det att göra åt den slapphet du beskriver?
– Det krävs är kritiska föräldrar som ställer skarpa frågor om vilket resultat deras skola faktiskt får. Förändringen måste komma underifrån än uppifrån via femårsplaner.
Lärarnas status diskuteras. Hur påverkar den skolans kvalitet ?
– Alla jag intervjuade var överens om att lärarna är en viktig del i skillnaden som gör skillnaden. Men lärarna ses som ett kollektiv, när det stora skillnader bland lärarna. Att lärarlönerna behöver höjas generellt är slöseri med resutser när det finns bra och dåliga lärare. Det är bra med skillnader, så att de sämre kan lära av de bättre. Men det ska löna si att vara bra, både för skolor och lärare. Därför är det slappt att vi ska höja lärarkollektivet status.
Vilken roll har lärarfacken, Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund för skolans kvalitet?
– Lärarfackens existensberättigande är att företräda ett kollektiv. Det har de gjort väldigt framgångsrikt. De har satt sin bild av skolan och att det är klart då att det är resurser som är svaret, efter 15 års lobbying och opinionsbildning. Det ska vara fler lärare och höjda löner. Det är åtgärder som gynnar lärarkollektivet, men jag menar att det är de duktiga skolorna och lärarna som borde belönas.
Hur kan du säga att lärarfacken varit framgångsrika när lärarnas löner och status sjunker?
– Ur ett opinionsbildningsperspektiv har de varit duktiga på att ha hålla problemformuleringsinitiativet där en viktig del är ökade att ökade resurser är svaret på problemet.
Kan ett system som bygger på att det ska finnas bra och dåliga skolor fungera?
– Det är bra med skillnader så länge det finns valfrihet och information om skillnaderna, då kan de sämre lära av de bättre.
Så egentligen, vad gör en bra skola och lärare?
– En skola blir bra när någon brinner för den. Kärlek till ämnet är en framgångsfaktor oavsett vad det gäller.
Utvalda kategorier
Rolf van den Brink
DO JOBB
Inga lediga jobbannonser.
